Den avgående S-regeringen vill bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm–Malmö.
Men högerpartierna M, KD, L och SD, som väntas stödja en ny M-ledd regering, tycker däremot att sådana banor blir alldeles för dyrt.
I en riksdagsmotion skriver de fyra partierna bland annat att en satsning på höghastighetståg "riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar" inom infrastruktur.
Motionen yttrar sig över en skrivelse från den avgående regeringen om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. Den planen fastställdes i somras.
Lokal oro
Motionen väcker oro för att redan planerade satsningar på deletapper i de nya stambanorna ska drabbas av regeringsskiftet.
– Jag har svårt att tro att det är sant, säger Göran Forsberg (S), tidigare kommunalråd i Nyköping, till NT.
En deletapp av de nya stambanorna som finns i den nationella planen är den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping.
– Jag kan inte tro att någon är så oerhört korkad att man ställer av ett projekt som befinner sig på den position som Ostlänken gör, säger Göran Forsberg.
Helena Gellerman, som skrivit under motionen för Liberalerna, uppger för NT att samarbetspartierna vill se en ny utredning kring järnvägen.
– Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt, säger hon.
"Länge varit emot"
Maria Stockhaus har skrivit under motionen för Moderaternas del.
Enligt henne kommer arbetet med Ostlänken att fortsätta som planerat, men kopplas bort från höghastighetsprojektet.
Stockhaus pekar på att Ostlänken kommit väldigt långt och är fokuserad på pendling, vilket högerpartierna tycker är viktigt. Däremot är hon kritisk till att satsa stora pengar på höghastighetsbanor mellan storstäderna.
– Det är ingen nyhet egentligen att de här fyra partierna är helt överens om att det här projektet inte är rimligt, det kostar alldeles för mycket pengar i förhållande till den nytta det ger i slutändan, säger Stockhaus.
Hon tillägger att även Riksrevisionen och många andra experter har varit kritiska till höghastighetsbanorna.
– Vårt fokus är att se till att arbetspendlingen fungerar, att människor kan ta sig och från jobbet på ett bra sätt och att arbetsgivarna får en större region att rekrytera ifrån och hitta rätt kompetens. Det ska vara utgångsläget, inte att få bort 30 minuter mellan Stockholm och Göteborg, säger Stockhaus.
Alliansregeringen började
I Jönköping byggs en ny stadsdel kring den plats där höghastighetståget skulle stanna, rapporterar Göteborgs-Posten (GP). Det är en följd av Sverigeförhandlingen, där staten ställde krav på de kommuner som skulle bli knutpunkter i det nya tågsystemet.
– Man tror att man kan lita på statliga förhandlare. Men det kan man uppenbarligen inte, säger Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Jönköping till GP.
TT: Hela projektet initierades av Alliansregeringen 2014 och man börjar sluta avtal med berörda kommuner. Hur ska det hanteras nu?
– Det blir nästa steg och titta på hur man ska hantera det här i förhållande till kommunerna, men när Alliansregeringen lyfte det här som förslag så tror jag att det var under en fjärdedel av den kostnad som det handlar om i dag och vi har inte sett slutnotan, så situationen är en helt annan i dag när det gäller kostnaden, säger Maria Stockhaus (M).
"Riktigt allvarligt"
En annan etapp i de nya stambanorna som håller på att planeras är Göteborg-Borås.
Trafikverket har gjort en lokaliseringsutredning för att tittat på var den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås skulle kunna gå. Den ska skickas till regeringen som fattar beslut om vilken korridor som vi får tillåtelse att bygga järnvägen i, skriver Trafikverket på sin hemsida.
Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås, räknar med att den planerade järnvägen mellan Borås och Göteborg inte kommer att påverkas av regeringsskiftet.
– Skulle den järnvägen försvinna, vilket jag än så länge inte har fått några indikationer på, då skulle det vara riktig allvarligt. Men jag utgår ifrån att den sträckan ligger kvar, säger han till Borås Tidning.