Den nya utlänningslagen ersätter från och med i dag den tidigare lag som skärptes på tillfälliga vis till följd av flyktingkrisen 2015.

Utlänningar som vill ha uppehållstillstånd i Sverige kommer endast att kunna få ett tillfälligt sådant. För att få permanent rätt att stanna måste man ha haft uppehållstillstånd i minst tre års tid, kunna försörja sig själv och inte ha begått brott.

Undantaget är så kallade kvotflyktingar, som kan få permanent rätt att stanna när de kommer hit. Sverige tar emot 5 000 kvotflyktingar om året och de senaste åren har många kommit från krigshärjade Syrien.

Oppositionen på tvären

Den nya lagen klubbades igenom i riksdagen för ungefär en månad sedan, då de tillfälliga skärpningarna var på väg att löpa ut.

Regeringens ambition är att "uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv". Migrationsminister Morgan Johansson (S) beskrev det som en stor framgång och gjorde gällande att Sverige skulle hamna i linje med många andra EU-länder.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade mot lagförslaget och kom med en rad motförslag som röstades ned.

– Vi kommer att fortsätta arbeta för en minskad invandring, sade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard i en flera timmar lång debatt som föregick omröstningen.

Humanitär ventil

Hur länge de tillfälliga tillstånden kommer att gälla kommer att variera, enligt Migrationsverket. Huvudregeln är dock att de ska förlängas med två år i taget om och när de förlängs.

Anhöriga till personer som är svenska medborgare eller har svenskt uppehållstillstånd får inte automatiskt rätt att stanna. De får tillfälliga tillstånd, som hänger på att de har försörjning och drägligt boende.

Ett särskilt undantag kommer att kunna göras för personer som haft rätt att vistas i Sverige tillfälligt och fått en "särskild anknytning" till landet. Om omständigheterna bedöms vara särskilt ömmande kan det vara grund för en förlängning.