Politiker över blockgränserna är eniga om att staten behöver bättre verktyg för att kunna stoppa utländska direktinvesteringar eller uppköp av svenska företag.

Frågan har aktualiserats under senare år i takt med att Kinas ekonomiska styrka och utländska investeringar har ökat. Till exempel är ett statligt kinesiskt bolag största ägare av svensk vindkraft, och kinesiska Geely äger sedan över tio år tillbaka Volvo Cars.

Regeringen lämnar nu ett lagförslag till Lagrådet om ett nytt granskningssystem för att kunna förbjuda sådana affärer. En granskningsmyndighet ska pröva investeringarna i samverkan med andra myndigheter.

Det ska bland annat införas en anmälningsskyldighet från investeraren.

Skyldighet att anmäla

– Bakgrunden till lagrådsremissen är att det svenska säkerhetsläget har försämrats under en lång följd av år, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Att Sverige saknat ett granskningssystem är problematiskt, anser ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M). Han menar att det kan finnas utländska investeringar som inte skulle ha tillåtits.

TT: Ska kinesiska företag fortsatt kunna investera i vindkraft?

– Det är en sådan sektor som kan komma att träffas av den här lagstiftningen, säger Bohlin.

Han nämner även investeringar i hamnar och i halvledarteknologi.

Investeringar som redan har gjorts kommer dock inte att omfattas av regleringen.

"Ligger i baktakt"

Säpo har varnat för att utländska investerare med avancerade upplägg kan komma att kringgå granskningen. Men enligt Gunnar Strömmer är systemet robust.

– Omständigheten att alla har en anmälningsskyldighet undanröjer till exempel risken för att utländska aktörer använder sig av svenska bulvaner, säger han.

18 av 27 EU-länder har redan den här typen av granskningssystem på plats.

– Sverige ligger här lite i baktakt. Nu är det dags att komma i fas med omvärlden och stärka säkerheten, säger Strömmer.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2023.