Det var för knappt fyra år sedan vid val till kommunstyrelse i småländska Högsby som den valtekniska detaljen utnyttjades.

Tre företrädare för Sverigedemokraterna lyckades genom att använda Socialdemokraterna och Vänsterpartiets namn få ett extra mandat i styrelsen.

Leif Gustavsson, SD:s gruppledare i Högsby, medgav i en intervju med P4 Kalmar att det var ett fult knep. Han pekade på partiets starka valresultat och att mandatfördelningen i kommunstyrelsen bättre borde spegla valresultatet.

"Lättare att förstå"

Frågan om så kallade proportionella val utreddes av en statlig utredare och presenterades i mars 2021. Nu går regeringen fram med en lagrådsremiss som ska täppa till en lucka som uppstått.

– Vi ska ha en väl fungerande ordning och att det ska bli lättare att förstå och säkerställa representation utifrån proportionalitet – hur väljarna har röstat i kommuner och regioner, säger civilminister Ida Karkiainen (S).

Det handlar delvis om matematik. När mandat ska fördelas, alltså platserna i en styrelse, blir det nästan aldrig exakt enligt valresultatet eftersom ett mandat inte går att dela. Därför tillämpas den så kallade jämkade uddatalsmetoden i Sverige, en beräkning som kan göra det svårare för de minsta partierna att ta sitt första mandat.

För att motverka detta ingår man i kommunala sammanhang ibland så kallad valteknisk samverkan, eller allianser, mellan olika partier för att få en bättre proportionalitet.

Eftersom omröstningarna är slutna och det har varit möjligt att skriva namnet på andra partiers allians eller konstellation utan att ingå där, så har mandat kunnat fördelas på ett annat sätt än metoden är tänkt att tillämpas.

Regeringen vill nu lagstifta om att det som läggs i urnan vid den slutna omröstningen exakt måste motsvara den förtryckta lista som upprättas med namn och gruppbeteckning. Valsedlar med samma gruppbeteckning och namnlista ska utgöra en valsedelsgrupp.

"Har mixtrat med"

Många delar i lagen om proportionella val är från 1913. Utredningen föreslog därför en helt ny lag, men visserligen ingen förändring av systemet gällande gruppbeteckningar. Men remissinstanserna ansåg att det behövdes.

– Det har förekommit situationer där man har mixtrat med valsedelsgrupper och använt sig av samma namnbeteckningar, vilket gjort att det finns exempel där man försökt ta någon annans mandat, säger Karkiainen.

Enligt civilministern har systemet utnyttjats för att ta andras mandat. Även om det är ovanligt.

– Det är ett sätt att använda sig av en lagstiftning som jag inte tror att väljarna uppskattar och som jag inte tror att lagstiftningen är tänkt att fungera.

Inför valet i höst

Hon vill inte kalla det en åtgärd mot Sverigedemokraterna eller något annat parti. Regeringen hoppas att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022, vilket innebär att de skulle gälla vid höstens val till kommuner och regioner den 11 september.

– Det finns exempel, inte bara i Högsby, om att man behöver komma åt den här problematiken. Det här handlar inte bara om Sverigedemokraterna utan om att vi ska ha ett demokratiskt system som uppfattas som schysst, regelrätt och proportionellt, säger hon.

Regeringen går även fram med andra delar i utredningen, som ett effektivare automatiserat beslutsfattande i kommuner och regioner, nya jävsregler i kommunal sektor och nya regler för hur en ersättare ska utses i nämnder så att personen som avgår inte kan ersättas med en från ett annat parti.