En storskalig nationell folkräkning aviserades i Tidöavtalet.

Nu går uppdraget formellt till Skatteverket. Myndigheten ska dels redovisa en lägesbild över vilka som befinner sig i landet, dels lämna förslag om ytterligare verktyg som kan behövas för att få ordning på folkbokföringen.

Totalt avsätts 500 miljoner kronor under mandatperioden, enligt regeringen.

Frågan är viktig för samarbetspartiet SD som ser en folkräkning som ett sätt att hitta personer som befinner sig illegalt i landet.

– På grund av en ansvarslös migrationspolitik i decennier har vi tappat kontrollen över hur många och vilka som bor i vårt land, säger partiledaren Jimmie Åkesson.

"Utnyttjas av kriminella"

Han framhåller att Sverige har en "månghundraårig tradition" av ordning och reda i folkbokföring och mantalslängder.

Att människor i dag lever illegalt i parallella strukturer riskerar att segregera samhället ytterligare, samtidigt som enskilda far illa och utnyttjas, anser SD-ledaren.

– De kan utnyttjas av arbetsgivare, utnyttjas för kriminella syften – det är ett gigantiskt problem, säger Åkesson.

Han varnar även för att välfärden långsiktigt riskerar att urholkas av omfattande fusk.

Den senaste folkräkningen skedde år 1990, genom att Statistiska centralbyrån skickade ut blanketter till landets hushåll.

"Inte knacka alla dörrar"

Nu kommer Skatteverkets riktade kontroller att vara en viktig del, enligt regeringen.

– Det kommer att knackas ganska många dörrar, men det kan man inte göra överallt. Det är inte ett effektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Många olika verktyg behövs och det vill vi ge Skatteverket. Behöver de fler verktyg ska de återkomma och vi ska ge dem även detta.

Skatteverket ska redovisa uppdraget i september. När folkräkningen kan vara avslutad är oklart.

– Min målsättning är att vi under mandatperioden ska ha väldigt mycket bättre koll på vilka som är i landet och att människor bor på rätt ställe, säger Svantesson.