Lagförslaget syftar till att "deltagande" i en terroristorganisation ska straffas.

– Sverige sticker ut genom att inte ha en reglering som träffar deltagande i terroristorganisationer, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Enligt honom täcker den nya terroristlagen en lucka i nuvarande lagstiftning.

TT: Har Sverige varit en fristad för personer som stödjer terrorism?

– Så långt vill jag inte gå. Däremot har vi ett politiskt ansvar att säkerställa att Sverige inte i något avseende är en straffri zon för olika slags handlingar som kan främja eller stödja en terrororganisation, säger Strömmer.

Viktigt steg

TT: Finns det många som stödjer terrorverksamhet som man i dag inte kommer åt?

– Vi har ju ända sedan 2010 ett förhöjt terrorhot. Vi talar ändå om den långa siktens hot, som ligger latent mot Sverige, säger Strömmer.

– Dessutom har Säpo på senare tid kommunicerat att vi blivit ett mer prioriterat mål för terroraktioner.

Den nya terrorlagen har arbetats fram under sex år. Att propositionen nu läggs fram ses dock som ett viktigt steg för att Turkiet ska godkänna Sveriges Natomedlemskap.

Turkiet har kritiserat Sverige för att inte agera tillräckligt kraftfullt mot anhängare till den terroriststämplade kurdiska organisationen PKK.

TT: Blir lagen ett hårt slag mot PKK-anhängare i Sverige?

– Hur lagstiftningen kommer att användas i verkligheten kommer vara en fråga för rättstillämpningen, säger Strömmer.

– Vad man kan säga är att alla terroristorganisationer nu kommer att mötas av ännu kraftfullare verktyg från Sveriges sida.

Lättare att straffa

Strömmer nämner exempel på vad som kan vara deltagande i en terroristorganisation. Som att i syfte att främja en terroristorganisation ta hand om utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, administrera bostäder, passa barn, anordna aktiviteter, laga mat eller ansvara för transporter.

Svensk domstol föreslås få domsrätt över det nya brottet oavsett var det har begåtts och av vem.

När Lagrådet nyligen yttrade sig över regeringens förslag ifrågasattes behovet av lagen, eftersom till exempel samröre med terroristorganisation redan är straffbart.

Regeringen bedömer att det blir lättare att straffa personer som inte själva utför handlingar kopplade till ett konkret terrordåd, men som på andra sätt aktivt stödjer en terroristorganisation.

Lagrådet ansåg också att lagförslaget är otydligt och varnade för en risk för alltför långtgående kriminalisering.

I regeringens lagförslag till Lagrådet stod till exempel att det blir upp till domstol att bedöma om det är straffbart att gå med i en demonstration som organiserats av en terroristorganisation.

Att enbart uttrycka en åsikt eller sympatier till förmån för en sådan organisation ska dock inte vara straffbart om det inte utgör propaganda.

Lagrådet har även varnat för att domstolar kan få göra svåra bedömningar när det gäller vad är en terroristorganisation.

Strömmer betonar att regeringen inte föreslår någon ändring av dagens definition av en terroristorganisation. Dessutom görs ett förtydligande i propositionen efter Lagrådets kritik.

– Vi har gjort det ännu tydligare att motståndsrörelser som kämpar för ett demokratiskt samhällsskick i en totalitär stat inte ska träffas av den här lagstiftningen, säger justitieministern.