Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 tillsattes en utredning för att utreda en kriminalisering av deltagande i terroristorganisation.
Ännu finns ingen proposition på riksdagens bord.
En orsak är att ett tidigare lagförslag 2019 fick hård kritik av lagrådet. Lagrådet menade att grundlagen måste ändras för att deltagande i terroristorganisation ska kunna kriminaliseras.
I nästa vecka väntas riksdagen besluta om en sådan grundlagsändring som ska träda i kraft den 1 januari nästa år. Den banar väg för att kunna kriminalisera deltagande.
På justitiedepartementet bereder man nu ett nytt sådant lagförslag, men man kan inte ge besked om när en proposition kan vara klar.
Lovat Turkiet
Frågan om att kriminalisera deltagande i terroristorganisation har aktualiserats i samband med Sveriges Natoansökan, som Turkiet blockerar. Sverige har bland annat försäkrat Turkiet att lagstiftningen mot terrorism ytterligare ska skärpas.
Att det tar tid att kriminalisera deltagande är rimligt, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han påpekar att det är grundlagsskyddade fri- och rättigheter som berörs. Samtidigt är han kritisk till att Sverige vaknat sent. Norge kriminaliserade deltagande i terroristorganisation redan 2013.
– Så länge jag har ägnat mig åt terrorforskning, i tre decennier, har Sverige varit en fristad för terrorister.
– Det har varit lukrativt för dem, de har kunnat generera pengar och har relativt ostört kunnat bedriva verksamhet här.
Turkiet har upprepade gånger framfört att Sverige behöver bli tydligare i att bekämpa terrorister på svensk mark. Magnus Ranstorp anser att det finns ett korn av sanning i påståendet.
– Turkiet har rätt i att det finns personer och grupper som tillhör terroristorganisationer på svensk mark, precis som i flera andra europeiska länder. Och där kan man faktiskt mer offensivt gå på exempelvis finansieringen av de här grupperna, insamlingar och så vidare.
Flaggviftande ok?
Sverige har de senaste åren skärpt terroristlagstiftningen på flera plan. Så kallade terrorresor har förbjudits, liksom finansiering av terroristorganisationer. Även samröre med terroristorganisationer har kriminaliserats.
Med ett deltagandebrott kommer även den som stödjer en terroristorganisation på olika sätt att kunna lagföras.
I promemorian, som ligger till grund för det lagförslag som nu bereds på justitiedepartementet, anges att det handlar om saker som att administrera bostäder, sätta upp läger, ordna möteslokaler, anordna aktiviteter, laga mat, sköta digitala kanaler och ansvara för transporter.
För att kunna straffas ska deltagandet "främja, stärka eller understödja" terroristorganisationen. Däremot ska det inte vara straffbart att enbart uttrycka en åsikt eller sympatier för en terroristorganisation.
Flaggviftande PKK-sympatisörer på svenska gator, som Turkiet vid upprepade tillfällen kritiserat, kommer därmed sannolikt inte att omfattas av den nya lagen, enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Om flaggviftandet bara har som syfte att visa sympati med PKK:s sak är det inte givet att det omfattas. Men om man har en demonstration där man uppmanar folk att begå terrorbrott eller riktat våld mot person kan det omfattas, säger han.
Ett deltagandebrott kommer också att kunna träffa personer som reser för att delta i en terroristorganisation utomlands, som de svenska IS-kvinnorna gjorde.
– Att laga mat och barnpassa inom organisationen skulle kunna fångas upp, säger Klamberg.
Vill se resultat
Enligt promemorian skulle en kriminalisering av deltagande i terrororganisation kunna träda i kraft den 1 juli 2023.
Magnus Ranstorp är ändå tveksam till att det kommer att hjälpa Sveriges Natoansökan och få turkarna att säga ja till den.
– Till syvende och sist vill de se resultat och det kommer att låsa sig när det kommer till utlämningar.
Till skillnad från Sverige och EU klassar Turkiet även kurdiska YPG och PYD, samt Gülenrörelsen, som terroristorganisationer, och har krävt utlämningar av personer kopplade till dessa.
– Det finns en inbyggd problematik i det här, säger Ranstorp.