Myndigheten Exportkreditnämnden (EKN), som verkar för att stärka svensk export till högriskländer, har dragit tillbaka miljardgarantier i affärer med Belarus. Beskedet kom efter ett fyra timmar långt styrelsemöte den 25 maj.
De så kallade kreditofferterna till statliga belarusiska energibolag har kritiserats för att indirekt kunna gagna diktatorn Aleksandr Lukasjenko.
De utlovade garantierna omfattade nära två miljarder kronor. EKN:s styrelse beslutade om garantierna den 26 augusti förra året, då Sverige stoppat allt bistånd till statliga aktörer och protesterna i landet var omfattande.
Samtidigt framgår av dokument att EKN har ställt ut fler kreditgarantier för affärer i Belarus. Affärerna görs enligt myndigheten med privata belarusiska bolag. Exakta belopp är belagda med sekretess, men EKN uppger att det sammanlagt handlar om garantier för betydligt mindre summor, runt 3,5 miljoner kronor. De svenska exportföretagen är storbolag som Volvo och Scania.
Exportkreditnämndens generaldirektör Anna-Karin Jatko är noga med att betona kreditgarantiernas storlek.
– Det finns ett fåtal garantier som löper på som är väldigt begränsade i sin omfattning, säger hon.
Stoppat handelsfrämjande
Sedan presidentvalet i Belarus den 9 augusti förra året, ett val som omvärlden underkänt, har Sveriges ambassad i Minsk i praktiken upphört med att aktivt främja handelsrelationer mellan länderna. Utrikesminister Ann Linde (S) har motiverat detta med den politiska situationen i landet.
Den pausade handelsrelationen lyfts också i ett svar från utrikesdepartementet på en anmälan som EKN skickade till departementet inför styrelsebeslutet den 25 maj. Myndigheter är skyldiga att göra en så kallad underrättelse till regeringen enligt regeringsformen om myndigheten fattar ett beslut som kan ha betydelse för förhållandet till en annan stat.
UD:s rättschef Carl Magnus Nesser skriver i svaret att det väntade styrelsebeslutet, om att inte utfärda exportgarantier, skulle kunna vara lämpligt. Han lyfter också att ambassaden upphört med att främja handelsrelationen mellan länderna sedan presidentvalet.
TT:s genomgång visar dock att Exportkreditnämnden, underställd utrikesdepartementet, har utfärdat sex nya garantier till landet efter den 9 augusti. Fyra stycken utfärdades under våren, den senaste den 5 maj i år.
På grund av sekretess går det inte att utröna med vilka företag i Belarus som affärerna gäller. Några av garantierna är så kallade ramgarantier, som brukar användas vid försäljning till återförsäljare och gäller affärer till flera länder.
– Jag bedömer att risken i de tidigare garantierna är väldigt begränsad. Det handlar om export till privata företag, det är en helt annan typ av garanti än den som gäller de två stora projekten i Belarus, säger generaldirektör Anna-Karin Jatko.
EKN: Det är skillnad
I den stoppade EKN-affären försäkrade Exportkreditnämnden långivande bankers risk mot att inte få betalt – en modell som inbjuder till att ställa höga krav på exempelvis mänskliga rättigheter, uppger myndigheten.
I de mindre garantierna som utfärdats efter presidentvalet har svenska bolag försäkrat risken om att inte få betalt direkt mot EKN. Det är en viktig skillnad enligt myndigheten.
EKN framhåller också att det inte finns några sanktioner mot landet som hindrar de aktuella affärerna. Belarus bedöms av myndigheten vara i den högsta riskklassen. EKN är stängt vad gäller risktagande i affärer med statlig eller offentlig verksamhet i Belarus men inte vad gäller privata bolag.
TT: Det finns ingen anledning att ändra i garantierna?
– Normalt löper gällande garantier på, det är precis som vilken försäkring som helst. Har man en försäkring så gäller ju den, säger Anna-Karin Jatko.
Rättad: Förtydligar vad ambassaden har ålagts och att det handlar om garantier och inte löften om lån.