Gymnasieskolans kursbetyg ersätts med ämnesbetyg. Det är huvudförslaget i det betänkande som utredaren Jörgen Tholin överlämnat till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Kursbetygen har kritiserats för att hacka upp studierna och skapa stress. Eleverna betygssätts nämligen efter varje kurs som ämnena är uppdelade i, och samtliga kursbetyg vägs in i meritvärdet. En svag insats första terminen följer alltså med hela vägen, utan hänsyn till bättre resultat under utbildningens gång.

– Vårt förslag innebär att du får ett betyg i slutet, vilket innebär att man får bättre med tid, man får möjlighet att ibland misslyckas och hitta en ny strategi att lära sig – man får mer lugn och ro, förklarar Jörgen Tholin.

Tiden mogen

Ämnesbetygen har utretts förr och varit nära att införas. Men nu är tiden mogen, enligt Anna Ekström, som bedömer att det finns ett tillräckligt brett stöd i riksdagen. Ämnesbetygen är också en punkt i januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern.

Men tycker lärarkåren att det är värt arbetet att lära sig och planera efter ett nytt betygssystem?

– Från de allra flesta lärare hör jag att man tycker att det vore värt besväret, säger Anna Ekström.

Däremot är det inte säkert att ämnesbetygen ska vara på plats redan till hösten 2024, som utredningen föreslagit.

– Det är en ganska tajt tidsram. För min del är det viktigare att det blir rätt och bra än att det går fort, säger Anna Ekström.

Mindre stelbent

I betänkandet finns också ett förslag som går ut på en mer flexibel och rättvis betygssättning. Med dagens system måste eleven, för att få betyget C, prestera minst C i alla delar. En enda del med sämre resultat ger ett lägre betyg – även om eleven kanske presterat på A-nivå i en annan del. Förslaget är att lärarna ska kunna göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar vad eleven kan.

Förslaget berör elever även i grundskolan, och det gör också förslaget att införa ett ytterligare betyg för underkänt: Fx.

I dag ges betyget F till alla som inte klarat kunskapskraven, oavsett hur nära eller långt ifrån de är ett E. Det föreslagna Fx ska ges till dem som är nära att bli godkända.

– Lärare vittnar om svårigheter för elever, exempelvis nyanlända som kommer till Sverige och ska lära sig svenska, som går igenom F på F innan man når ett E. Det finns inget på vägen, säger Jörgen Tholin.

Fx nej tack

Men Fx har inte samma breda stöd som ämnesbetygen. Såväl Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad som Moderaternas dito Kristina Axén Olin gör tummen ned för "lite underkänt-betyget".

– Det är glädjande med förslaget att införa ämnesbetyg. Men den del vi är kritiska mot är förslaget att införa ett Fx. Vi borde inte anpassa betygssystemet efter att mer än var fjärde elev i grundskolan får icke godkänt i något eller några ämnen. I stället borde vi se till att alla barn blir godkända, säger Axén Olin.

Uppenbara nackdelar

En fråga som föreslås utredas vidare är möjligheten att införa examensprov på gymnasieskolan, i syfte att motverka betygsinflation.

– Det innebär att eleverna har två mätpunkter – både betygen och examensprovet, som de sedan kan söka vidare på, säger Jörgen Tholin.

Men Anna Ekström är tveksam.

– Jag är väldigt bekymrad över betygsinflationen och kommer att titta på alla förslag som utredaren lagt på bordet. Men jag kan direkt se att det finns uppenbara nackdelar med examensprov, till exempel att allt avgörs på ett enda prov.