Nya krav på ersättningslöften i pandemilagen

I en gemensam motion till regeringens förslag på pandemilag kräver de fyra borgerliga partierna tydlighet om att verksamheter som drabbas av restriktioner ska ersättas ekonomiskt.
–Huvudregeln är att man ska ersättas om man påverkas av någon åtgärd, säger Acko Ankarberg (KD), ordförande i riksdagens socialutskott.

Acko Ankarberg är KD:s vårdpolitiska talesperson samt ordförande i riksdagens socialutskott.

Acko Ankarberg är KD:s vårdpolitiska talesperson samt ordförande i riksdagens socialutskott.

Foto: Christine Olsson/TT

Politik2021-01-05 17:00

M, KD, C och L skriver i en gemensam motion att verksamheter som drabbas av beslut fattade med stöd av pandemilagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen "som huvudregel ska ersättas".

I regeringens proposition föreslås att man ska redovisa hur man ser på ekonomisk ersättning i varje enskilt fall.

– Det krävs en skarpare skrivning än så, säger Acko Ankarberg.

Regeringen anser att frågan om ersättning inte kan regleras i ett särskilt ersättningssystem, eftersom åtgärderna kan vara mycket olika och omfatta en rad olika verksamheter. De fyra borgerliga partierna tycker dock att att skrivningen kan skärpas ändå.

Uppenbar skillnad

– Det går alldeles utmärkt att tala om att huvudregeln är att man får en ekonomisk ersättning. Sedan måste ersättningen anpassas efter vilken åtgärd det är och hur man drabbas, säger Acko Ankarberg.

– Men det är grundläggande att man först slagit fast att grundregeln är att man ska få ersättning. Så det är en uppenbar skillnad mellan regeringen och våra fyra partier.

Helst ska det framgå uttryckligen i lagtexten, anser partierna.

– Men utifrån vårt tillkännagivande blir det upp till regeringen att återkomma om hur man ska göra det. Men vi tycker det är lämpligast att det framgår i lagen, och det är det vi hoppas vi får majoritet för så att det blir riksdagens beslut.

V och SD

Vänsterpartiet skriver i sin motion att regeringen ska underställa sina beslut för riksdagens prövning omgående, i stället för inom en vecka som regeringen föreslår.

V vill även bland annat att möjligheten att förbjuda sällskap i en viss storlek stryks. Detta eftersom föreskriften inte går att överklaga och att paragrafen kan "innebära långtgående inskränkningar i den personliga friheten".

SD anför bland annat i sin motion att pandemilagen endast bör gälla till utgången av maj 2021, till skillnad från utgången av september som propositionen föreslår.

Partiet vill även att fler beslut underställs riksdagens prövning, och att de mest långtgående, som förbud eller nedstängning, bör underställas riksdagens prövning omgående.

Riksdagen röstar om propositionen på fredag. Går lagen igenom ska den gälla från den 10 januari till utgången av september.

Pandemilagen

Till skillnad från vårens tillfälliga lag, som aldrig användes, ska den föreslagna pandemilagen vara mer flexibel och träffsäker. Vårens lag handlade främst om att snabbt kunna stänga ner verksamheter. Pandemilagen är i första hand inriktad på att kunna genomföra begränsningar.

Till exempel ska regeringen eller myndigheter kunna sätta ett tak för hur många som får vistas på ett gym, i ett köpcentrum eller i kollektivtrafiken, eller begränsa öppettiderna för butiker eller djurparker. Även regioner och kommuner ska kunna besluta om lokala inskränkningar.

Regeringen ges också möjlighet att begränsa användning och upplåtelse av bland annat festlokaler som hyrs ut till privata sammankomster på kommersiell grund.

I mycket allvarliga fall kan det dessutom bli aktuellt med nedstängningar av verksamheter, samt att förbjuda allmänheten att vistas vid särskilda platser, som parker eller badplatser. Alla åtgärder måste dock vara proportionerliga, alltså inte mer inskränkande än vad som behövs.

Och om reglerna inte följs i exempelvis en butik kan näringsidkare bli bötfällda. Det kan även privatpersoner bli, om de samlas i en för stor grupp på allmän plats eller vistas i en park som har stängts av smittoskäl.

De beslut som ska underställas riksdagen, som gäller föreskrifter om nedstängning och förbud mot att samlas på allmän plats, "bör ske inom högst en vecka från det att föreskriften beslutades, föreslår regeringen, efter att Lagrådet kritiserat regeringens tidigare förslag på högst två veckor.

Lagen föreslås gälla från den 10 januari till utgången av september.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!