Vid ett möte i regeringskansliet informerade ÖB Micael Bydén statsminister Magdalena Andersson (S) om säkerhetsläget, utvecklingen i närområdet och vad Försvarsmakten gör. Vid en pressträff efteråt fick ÖB frågor om det kan bli aktuellt för Försvarsmakten att höja beredskapen vid ett eventuellt ryskt anfall mot Ukraina.
Bydén uppgav att man hela tiden anpassar sig till ett förändrat omvärldsläge.
– Det är händelsestyrt. Vi införde åtgärder för en tid sedan när Ryssland förstärkte sina kapaciteter i Östersjön. Det kommer vi att fortsätta att göra, sade ÖB.
– Det är otroligt viktigt att vi följer händelseutvecklingen i Ukraina och ser vad det leder till, men också att vi tar ansvar och ser vad som sker här hemma. Vi utesluter ingenting.
God beredskap?
Ännu har Försvarsmakten inte höjt beredskapen. Truppförflyttningar och patrullering på Gotland beskrivs som en anpassning av den grundberedskap som alltid finns i fredstid.
Om Sverige skulle bedömas befinna sig i en säkerhetspolitisk kris kan ÖB besluta om "aktivering". Det innefattar åtgärder som att till exempel sammanföra Försvarsmaktens personal och förnödenheter. Då kan yrkesofficerare, reservofficerare och kontinuerligt och tidvist tjänstgörande soldater och sjömän kallas in. Men det råder fortfarande grundberedskap.
"Aktivering" kan ske på tre olika nivåer, varav den högsta kallas Givakt. Att införa den högsta nivån kan vara "en förberedelse inför ett väntat regeringsbeslut om höjd beredskap, alltså vid överhängande risk för krig", skriver Försvarsmakten på sin hemsida.
På pressträffen fick ÖB också frågan om Sveriges beredskap är god.
– Med givna resurser och förutsättningar har vi på plats det vi behöver, sade han.
"Är beredda"
ÖB uppgav att Försvarsmakten vidtar åtgärder både synligt och officiellt, och åtgärder som man inte kommunicerar.
– Just nu har vi en god lägesbild. Men hur det här kommer att förändras med aktiviteter kring Ukraina och i vårt direkta närområde, det återstår att se.
Enligt ÖB har Ryssland nu alla kapaciteter kring den ukrainska gränsen för "en militär operation, en intervention eller en invasion."
– Nu handlar det om intentionen från rysk sida. Vad är man beredd att göra? Vilka risker är man beredd att ta?, sade ÖB.
Bydén uppgav också att Försvarsmakten inte utesluter andra typer av ryskt agerande.
– Vi är beredda på det.
Statsminister Magdalena Andersson pekade bland annat på de diplomatiska försök som EU och andra internationella aktörer gör och betonade vikten av att man agerar enigt mot Ryssland.
– Det är viktigt att det diplomatiska spåret fortsätter, sade Magdalena Andersson.
– Ytterligare rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser för Ryssland.
Statsministern uppgav att om västmakterna inför ekonomiska sanktioner kan det leda till motsanktioner från rysk sida, vilka kan drabba flera länder, inklusive Sverige.
Samtal med Litauen och Lettland
Under måndagen höll Magdalena Andersson även samtal med Litauens president Gitanas Nauseda och Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet stod den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet på dagordningen.
"Sverige har ett nära samarbete med både Litauen och Lettland inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. Under mina samtal med båda ledarna markerade vi alla att den enighet och samverkan som finns i EU och med partners som USA, Kanada och Storbritannien är mycket viktig. Vi står fast vid att fortsatt rysk aggression kommer få omfattande konsekvenser och medföra stora kostnader för Ryssland", säger Magdalena Andersson i pressmeddelandet.