Förslaget om så kallade asylcenter aviserades i Tidöavtalet. Nu läggs frågan genom ett tilläggsdirektiv in i en redan pågående utredning om asylmottagandet.

– Jag bedömer att det kommer att bli en stor skillnad. Nu kommer vi att ha kontroll över var människor befinner sig under hela asylprocessen, och vi minskar också risken att människor avviker och blir en del av ett växande skuggsamhälle, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Återkallad ansökan

Hur många asylcenter det handlar om, hur stora de ska vara, var de ska ligga och hur stor frihet de asylsökande ska ha är upp till utredaren att undersöka.

– Det ska inte vara ett rent frihetsberövande men däremot ska man ha en anmälningsskyldighet, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.

En geografisk avgränsning ska undersökas, och de asylsökande som har egna tillgångar ska också betala för sitt uppehälle till viss del, säger Maria Malmer Stenergard.

Om en asylsökande vägrar att bosätta sig på ett center är tanken att det ska få konsekvenser.

– I ett tidigare betänkande har det nämnts att man kan anse en asylansökan implicit återkallad, det hoppas vi kunna implementera i framtiden, säger Aspling.

Regeringen och SD är övertygade om att asylcentren är förenliga med EU-rätten och annan lagstiftning.

– Andra länder har samma internationella regelverk att förhålla sig till och den här typen av center finns i andra länder, säger Aspling.

Center utanför EU?

När centren kan vara på plats kan regeringen och SD inte svara på. Den pågående utredningen får förlängt uppdrag och ska redovisas i maj nästa vår.

SD har tidigare drivit frågan om asylcenter i tredje land utanför EU. Frågan ingår dock inte i Tidöavtalet.

– Självklart är det mer effektivt, men det är troligtvis inte möjligt att göra inom ramen för de regler som gäller inom EU-rätten i dag, säger Ludvig Aspling.