Fler övervakningskameror har stor operativ betydelse, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Både för att förhindra och förebygga skjutningar och sprängningar, men också om de ägt rum hitta, gripa och lagföra skyldiga, säger han på en pressträff.

Tidöpartierna anser att polisen bör få använda ansiktsigenkänning för att identifiera gängmedlemmar, automatiskt kunna avläsa registreringsskyltar via kameror och även få direktåtkomst till extern kameraövervakning från till exempel vägkameror.

Dessa tre frågor ska utredas i ett så kallat snabbspår i regeringskansliet.

Datum saknas

– I dag får polisen i Sverige undrande reaktioner från kollegor i andra länder när de inser att exempelvis alla kameror för trängselskatter inte får användas direkt av polis för att bekämpa grov allvarlig brottslighet, säger Strömmer.

Den exakta tidplanen är inte satt än. Partierna jobbar fortfarande på uppdraget och direktiven är inte offentliga.

– Men hela poängen är att man ska kunna klara det här på sex till åtta månader, något som normalt sett kanske skulle ta dubbelt så lång tid, säger justitieministern.

Utökat mål

Regeringen ger också ett tilläggsdirektiv till en redan pågående utredning om kamerabevakning. Det går ut på att polisen ska få ökade möjligheter att använda drönare för kameraövervakning. Förslaget ska presenteras i april.

Därtill får polisen ett nytt mål för antalet övervakningskameror. I slutet av nästa år ska det finnas 2 500 övervakningskameror, i stället för 1 600 som var det tidigare målet. Redan målet om 1 600 innebar ett fyrfaldigat antal kameror jämfört med i dag.