Skenande brĂ€nslepriser â och en valrörelse som alltmer fokuserade pĂ„ energi och höga priser â fick regeringen att be expertmyndigheten att snabba pĂ„ med sin sĂ„ kallade kontrollstation av reduktionsplikten. I dag presenteras den.
Slutsatsen Àr inte vad flera av riksdagspartierna vill höra. Under valrörelsen har ett argument för en kraftigt minskad plikt varit att den ökade elbilsförsÀljningen nog skulle göra det möjligt att sÀnka de nivÄer som sju av Ätta riksdagspartier beslutat om sÄ sent som i juni 2021.
Reduktionsplikten tvingar bolagen att gradvis blanda i mer av dyrare biodrivmedel för att minska utslÀppen. Plikten har betydelse för brÀnslepriserna, framförallt dieselpriset. En höjning förra hösten och en vid Ärsskiftet spÀdde pÄ dieselpriset med nÄgra kronor, totalt.
Ăts upp
Trots att takten i elektrifieringen ökat finns det andra faktorer som Ă€ter upp utslĂ€ppsminskningen, till exempel att det Ă€r fler fordon pĂ„ vĂ€garna nu â merparten av fordonsflottan bestĂ„r trots allt inte av elbilar.
ââOch hur mĂ„nga liter diesel en bil förbrukar har ökat, sĂ€ger Henry Hammarström, utredningsledare för rapporten, pĂ„ Energimyndigheten.
Inrikes transporter stÄr för runt en tredjedel av de totala svenska koldioxidutslÀppen. Riksdagen har beslutat att utslÀppen ska minska med 70 procent till 2030, jÀmfört med 2010.
"Ska vi nÄ riksdagens energi- och klimatpolitiska mÄl mÄste vi stÀlla om transportsektorn och dÄ Àr reduktionsplikten en nyckel för att nÄ mÄlen", skriver Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén i en kommentar.
Han framhÄller att plikten Àven bidrar till att stÀrka försörjningstryggheten genom att minska Sveriges beroende av fossil energi och oljeexportörer som Ryssland.
UtslÀppsboom
KD, M och SD har krĂ€vt och lovat att nivĂ„erna i reduktionsplikten kan skĂ€ras ned omgĂ„ende, frĂ„n dagens krav pĂ„ en inblandning som ger drygt 30 procent lĂ€gre utslĂ€pp frĂ„n en liter diesel till en inblandning som bara ger 5â6 procents minskning.
ââDet skulle öka utslĂ€ppen med 6 miljoner ton, sĂ€ger Henry Hammarström.
6 miljoner ton koldioxid motsvarar vad 67 oljeeldade Karlshamnsverk skulle slÀppa ut pÄ ett Är, rÀknat pÄ 2021 Ärs förbrukning.
Möjligheten att nÄ klimatmÄlet till 2030, om knappt Ätta Är, skulle dÄ försÀmras ordentligt. MÄlet krÀver en minskning av utslÀppen med 14 miljoner ton. Utan reduktionsplikten pÄ dagens nivÄer blir minskningen bara 8 miljoner ton.
ââReduktionsplikten har ocksĂ„ betydelse för att EU ska nĂ„ sina uppsatta mĂ„l, sĂ€ger Henry Hammarström.
Minska bilÄkandet
Om partierna vÀljer att minska reduktionsplikten, mÄste de införa andra ÄtgÀrder för att fÄ ner utslÀppen sÄ att klimatmÄlet kan nÄs, till exempel att minska bilÄkandet eller öka elektrifieringstakten.
Riksdagen beslutade i juni att upprÀkningen av kraven i reduktionsplikten ska pausas under 2023, för att sedan öka igen 2024.
Energimyndigheten anser att pausen ökar osÀkerheten för bolag som vill investera för att starta, eller öka, produktion av biodrivmedel. Och den bromsar möjligheterna att nÄ klimatmÄlen.
Myndigheten föreslÄr dock en del Àndringar i reduktionsplikten frÄn 2024.
Huvudalternativet innebÀr att Sverige ska byta till en annan dieselstandard och kombinera med inblandning av rena eller höginblandade biodrivmedel som dÄ fÄr rÀknas in i plikten.
Det kan öka efterfrÄgan pÄ och produktionen av biodrivmedel i Sverige.
LĂ€gre priser
ReduktionsnivÄn för bensin föreslÄs ligga still frÄn 2025, inte öka enligt tidigare beslutad plan.
Ett andra och ett tredje alternativ lÀggs ocksÄ fram. DÀr trappas inte kraven upp för inblandning av förnybart i diesel i samma takt som tidigare, men en Ärlig ökning ska ÀndÄ ske.
De alternativen krÀver dock att ÄtgÀrderna för att fÄ ner utslÀppen ökas kraftigt pÄ andra omrÄden.
Energimyndigheten bedömer att förslagen, oavsett alternativ, kan innebÀra lÀgre drivmedelspriser Àn med den lagstiftning som gÀller nu.