Ovälkommet bränslebesked för M, KD och SD

Energimyndigheten avråder från kraftiga sänkningar av reduktionsplikten för bensin och diesel. Att det säljs elbilar som aldrig förr räcker inte för att nå klimatmålen, enligt en rapport till regeringen. Ett ovälkommet besked för M, KD och SD som lovat väljarna kraftigt sänkt bensin- och dieselpris.

Riksdagspartier som vill minimera reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel för att kapa priserna bör avstå från det, enligt Energimyndighetens rapport om den omdebatterade plikten. Arkivbild.

Riksdagspartier som vill minimera reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel för att kapa priserna bör avstå från det, enligt Energimyndighetens rapport om den omdebatterade plikten. Arkivbild.

Foto: Erik Simander/TT

Politik2022-09-15 09:00

Skenande bränslepriser – och en valrörelse som alltmer fokuserade på energi och höga priser – fick regeringen att be expertmyndigheten att snabba på med sin så kallade kontrollstation av reduktionsplikten. I dag presenteras den.

Slutsatsen är inte vad flera av riksdagspartierna vill höra. Under valrörelsen har ett argument för en kraftigt minskad plikt varit att den ökade elbilsförsäljningen nog skulle göra det möjligt att sänka de nivåer som sju av åtta riksdagspartier beslutat om så sent som i juni 2021.

Reduktionsplikten tvingar bolagen att gradvis blanda i mer av dyrare biodrivmedel för att minska utsläppen. Plikten har betydelse för bränslepriserna, framförallt dieselpriset. En höjning förra hösten och en vid årsskiftet spädde på dieselpriset med några kronor, totalt.

Äts upp

Trots att takten i elektrifieringen ökat finns det andra faktorer som äter upp utsläppsminskningen, till exempel att det är fler fordon på vägarna nu – merparten av fordonsflottan består trots allt inte av elbilar.

– Och hur många liter diesel en bil förbrukar har ökat, säger Henry Hammarström, utredningsledare för rapporten, på Energimyndigheten.

Inrikes transporter står för runt en tredjedel av de totala svenska koldioxidutsläppen. Riksdagen har beslutat att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.

"Ska vi nå riksdagens energi- och klimatpolitiska mål måste vi ställa om transportsektorn och då är reduktionsplikten en nyckel för att nå målen", skriver Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén i en kommentar.

Han framhåller att plikten även bidrar till att stärka försörjningstryggheten genom att minska Sveriges beroende av fossil energi och oljeexportörer som Ryssland.

Utsläppsboom

KD, M och SD har krävt och lovat att nivåerna i reduktionsplikten kan skäras ned omgående, från dagens krav på en inblandning som ger drygt 30 procent lägre utsläpp från en liter diesel till en inblandning som bara ger 5–6 procents minskning.

– Det skulle öka utsläppen med 6 miljoner ton, säger Henry Hammarström.

6 miljoner ton koldioxid motsvarar vad 67 oljeeldade Karlshamnsverk skulle släppa ut på ett år, räknat på 2021 års förbrukning.

Möjligheten att nå klimatmålet till 2030, om knappt åtta år, skulle då försämras ordentligt. Målet kräver en minskning av utsläppen med 14 miljoner ton. Utan reduktionsplikten på dagens nivåer blir minskningen bara 8 miljoner ton.

– Reduktionsplikten har också betydelse för att EU ska nå sina uppsatta mål, säger Henry Hammarström.

Minska bilåkandet

Om partierna väljer att minska reduktionsplikten, måste de införa andra åtgärder för att få ner utsläppen så att klimatmålet kan nås, till exempel att minska bilåkandet eller öka elektrifieringstakten.

Riksdagen beslutade i juni att uppräkningen av kraven i reduktionsplikten ska pausas under 2023, för att sedan öka igen 2024.

Energimyndigheten anser att pausen ökar osäkerheten för bolag som vill investera för att starta, eller öka, produktion av biodrivmedel. Och den bromsar möjligheterna att nå klimatmålen.

Myndigheten föreslår dock en del ändringar i reduktionsplikten från 2024.

Huvudalternativet innebär att Sverige ska byta till en annan dieselstandard och kombinera med inblandning av rena eller höginblandade biodrivmedel som då får räknas in i plikten.

Det kan öka efterfrågan på och produktionen av biodrivmedel i Sverige.

Lägre priser

Reduktionsnivån för bensin föreslås ligga still från 2025, inte öka enligt tidigare beslutad plan.

Ett andra och ett tredje alternativ läggs också fram. Där trappas inte kraven upp för inblandning av förnybart i diesel i samma takt som tidigare, men en årlig ökning ska ändå ske.

De alternativen kräver dock att åtgärderna för att få ner utsläppen ökas kraftigt på andra områden.

Energimyndigheten bedömer att förslagen, oavsett alternativ, kan innebära lägre drivmedelspriser än med den lagstiftning som gäller nu.

Fakta: Det här är reduktionsplikten

Infördes 1 juli 2018.

Syftar till att årligen minska utsläpp av växthusgaser från bensin och diesel genom ökad inblandning av förnybart.

Viktigt styrmedel för att nå målet om minskade utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.

Vart tredje år genomförs kontrollstationer för att se om nivåerna är lämpliga för att nå Sveriges klimatmål.

När reduktionsplikten infördes låg den på 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel. I dag, och nästa år, ligger den på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent på diesel. Till 2030 ska den enligt nuvarande lagstiftning ökas till 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.

Enligt huvudförslaget i Energimyndighetens kontrollstation föreslås att nivån till 2030 sänks för bensin - till 14 procent - och höjs för diesel – till 75 procent.

Det förutsätter att Sverige ändrar på bränslekvalitetskraven, bland annat övergår till samma dieselkvalitet som används i stora delar av Europa samt ökar användningen av rena och höginblandade biodrivmedel.

Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom de klimatmål som riksdagen har beslutat om.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!