Kustjägare, fil doktor i krigsvetenskap och fram till nyligen ordförande i riksdagens försvarsutskott får man väl säga att han är hyggligt förberedd för det nya jobbet.

– Det förpliktigar förstås, säger han om det nya jobbet i vad han beskriver som ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Hans förhoppning är att Sverige kommer att vara medlem i Nato före årets slut. Och att det sker tillsammans med Finland.

Oacceptabel obstruktion

Att Moderaterna nu samarbetar med islamkritiska SD säger han sig inte ha hört några synpunkter på från Turkiet. Även den nya regeringen är helt inställd på att fullfölja avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, för att få Turkiets godkännande.

Att som en del vänsterpartistiska riksdagsledamöter vifta med PKK-flaggan i en demonstration reagerar han kraftigt på.

– Det är en fullständigt oacceptabel obstruktion som vi bestämt tar avstånd ifrån, säger han.

Ingen beredskapsskatt

Han anser att Sverige måste stödja Ukraina med mer avancerade vapensystem, som till exempel Robot 70 eller Archer, men vill inte ge några tydliga besked om och i så fall när det kan ske.

– Jag vill invänta Försvarsmaktens exakta bedömningar, men det är viktigt att ge mer hjälp till Ukraina. Men det handlar inte bara om att hjälpa Ukraina, deras kamp är också vår kamp, säger Jonson.

I regeringsförklaringen anges nu 2026 som senaste datum för när Sveriges anslag till försvaret ska ha nått två procent av BNP. Före valet sade Moderaterna 2025 medan Försvarsmakten har angett 2028 som tidigaste år.

Hur upprustningen exakt ska finansieras kan han inte säga, mer än att regeringen inte tänker införa den extra beredskapsskatt som den förra regeringen aviserade.

Pål Jonson är född 1972 i Älgå församling i Värmlands län. Han blev riksdagsledamot 2016.