En tydlig majoritet av väljarna är emot vinster i välfärden, även bland borgerliga väljare. Men en lika tydlig majoritet är för valfrihet och friskolor.
Däremellan bråkar partierna om vinstuttag, kösystem och skolpengens storlek.
Alla partier har varierande förslag om ökad studiero, fler undervisningstimmar, speciallärare, karriärtjänster, ökade befogenheter för lärare, sommarkurser, med mera med mera.
Men vinstfrågan väntar fortfarande på sitt alexanderhugg.
I den allmänna debatten hörs kritik mot det nuvarande systemet även från borgerliga debattörer, ledarskribenter och kommunpolitiker. Men i riksdagen går stridslinjen fortfarande tydligt längs vänster-högerskalan.
Vinst eller inte
De borgerliga och Sverigedemokraterna framhåller att kvalitén i skolan och kunskapsfokus är huvudfrågan, inte om skolor gör vinst.
Vänstersidan anser att friskolesystemets utformning och vinsterna är ett viktigt hinder för just det.
Alla säger sig vilja göra något åt vinstfrågan. Men de borgerliga nöjer sig med att knyta den till att skolor måste uppfylla vissa kvalitetskrav för att få ta ut vinst. Skärpt ägarprövning föreslås också.
SD vill införa ett krav på en ekonomisk buffert i varje friskola som säkerhet om skolan skulle hamna på obestånd. Vinst får plockas ut först när bufferten är säkrad.
Vänstersidan vill införa vinstförbud. Eftersom många skolkoncerner är aktiebolag, som enligt lag måste göra vinst, skulle det kräva förbud mot den bolagsformen, vilket V och MP vill. S har inte föreslagit det men pendlar mellan vinstförbud och förbud mot vinstuttag i sin retorik.
Köer eller inte
Liberalerna har hamnat litet mitt emellan sedan Johan Pehrson blev partiledare. I förra veckan föreslog partiet en ny friskolelag, som bland annat skulle innebära att en nystartad eller nyförvärvad skola inte ska få ta ut vinst de första åren.
Köerna och finansieringen är också stridsfrågor. Regeringen misslyckades i våras med att ändra på båda sakerna.
Ett förslag om att avskaffa kötid som urvalsgrund röstades ned av riksdagen. Förslaget innehöll även krav på att en huvudman för en skola ska verka för en allsidig social sammansättning i skolan med öppning för lottning som en av urvalsgrunderna, vilket riksdagen också avvisade.
Ett annat förslag om nya regler för skolpengen, där kommunala skolor skulle få en högre skolpeng än friskolor, röstades också ned.
Religion eller inte
Även de borgerliga har modifierat sin syn på kösystemet. Alla tycks numera överens om att möjligheten att anmäla köplats direkt efter förlossningen på BB sticker i ögonen. Alla på den sidan vill fortfarande behålla möjligheten att sätta barn i kö men vill begränsa kötiden, med undantag för SD som vill bevara nuvarande kösystem.
I stort sett alla partier, undantaget SD, förespråkar nu ett samordnat, obligatoriskt antagningssystem för alla skolor.
I några frågor går skiljelinjerna inte längs höger- vänster. L, V och SD är ensamma om att vilja förstatliga skolan.
S, V, MP, L vill sätta stopp för religiösa friskolor, vilket C, KD, M säger nej till. SD vill förbjuda muslimska friskolor.