"Det finns signaler om att ett oproportionerligt stort antal elever exkluderats i urvalet, och att Sverige har ett stort bortfall av elever som inte dyker upp på provdagen", skriver revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih i kommentar till TT.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare bett den internationella samarbetsorganisationen OECD att gå igenom elevunderlaget i Pisamätningen igen.
Ett besked från OECD väntas inom en mycket snar framtid: "i slutet av september".
Kunde inte svenska
Bakgrunden till de båda granskningarna är att Sverige hade en ovanligt hög andel elever som exkluderades från att skriva testen 2018 – elva procent. Gränsen går egentligen vid fem procent.
Skolverket – som ansvarar för Pisa i Sverige – förklarade den höga andelen med att Sverige tagit emot många flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska, och påpekade att OECD givit sitt godkännande.
Men enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och att Skolverket gjort felberäkningar.
Det var i det läget utbildningsministern vände sig till OECD.
Bättre möjligheter
På frågan om Riksrevisionen ser en risk för att OECD:s granskning inte räcker, svarar Sandgren Massih:
"Riksrevisionen har andra och bättre möjligheter att ta in information från svenska myndigheter och skolor än vad OECD har. Vår bedömning är att vår granskning kan ge ett mervärde utöver OECD:s granskning."
– Det är ett oerhört viktigt besked att Riksrevisionen som en oberoende aktör går in och tittar på om både Skolverket och regeringen har hanterat Pisaundersökningen korrekt, säger Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad.
Liberalerna och Moderaterna har, med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, väckt ett initiativ i riksdagens utbildningsutskott om en oberoende granskning av elevurvalet.
Var kritiska
De partierna är kritiska till regeringens beslut att låta OECD sköta granskningen, eftersom OECD är huvudansvarig för Pisaundersökningen globalt.
Riksdagen röstade dock på onsdagen ned initiativet från M, L, KD och SD.
– Vi kan inte göra mer i riksdagen, säger Haddad.
– Det är därför vi välkomnar att Riksrevisionen nu själv tar ett initiativ.
Riksrevisionen publicerade information om granskningen på sin webbsida redan den 21 september. Samma dag informerades Skolverket och utbildningsdepartementet per mejl, men initiativet fick bredare spridning med Expressen s rapportering på onsdagen.
Rättvis bild?
OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.
Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.
I den senaste Pisamätningen, som genomfördes 2018 och presenterades i december 2019, fick de svenska eleverna ett bättre resultat än i Pisa 2015. Men frågan är alltså om resultatet var rättvisande.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att han har fortsatt tillit till Pisamätningen.
– Det finns ingen anledning för mig att ifrågasätta Pisastudien och den kompetens som finns hos OECD.
TT: Gäller detta också urvalet i Pisa 2018?
– Utifrån vad vi vet så här långt ser jag ingen anledning att misstro studien. Vi har inte sett att det skulle vara några oegentligheter, och OECD såg det inte heller i de stickprov som gjordes innan resultaten godkändes. Nu får vi avvakta de granskningar som är aktuella, säger Peter Fredriksson.