Ny betygsskala och strypta möjligheter för skolor att sätta glädjebetyg är två centrala delar i det betänkande som utredaren Magnus Henrekson överlämnade till skolminister Lotta Edholm (L) på onsdagen.
Dagens betygssystem har kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. De nationella proven har inte fungerat som den riksmåttstock så som det var tänkt.
Henrekson konstaterar att dagens betygssättning inte är likvärdig och inte går att jämföra mellan skolor.
– Sverige sticker ut, säger han.
Dramatiska konsekvenser
Skalan har också ifrågasatts därför att betyget F får så dramatiska konsekvenser. För många F och vägen till ett nationellt program på gymnasiet stängs. Förra läsåret var det nästan 20 000 niondeklassare (16 procent) som inte blev behöriga, och hänvisades till ett introduktionsprogram.
Nu föreslår betygsutredningen att sex betygssteg blir tio och att en högre andel elever ska bli behöriga.
– Vi föreslår en ny betygsskala utan skarp godkäntgräns och betyg som sätts på en skala 1 till 10. Många kan tycka att det är mycket, men i Frankrike har man 1-20 så det är inte helt extremt, säger Magnus Henrekson.
Betygen 1-3 ska stå för “mindre än godtagbara kunskaper”, men blir inte noll värda som F. De elever som får 4 i snitt blir behöriga till gymnasiet.
Provresultat vägs in
För att förhindra betygsorättvisor föreslår utredningen att nationella slutprov införs i årskurs 9 och gymnasiet. Dessa ska rättas centralt och provresultaten ska till 30 procent återspeglas i elevens meritvärde (slutbetyg). Lärarsatta betyg ska stå för 70 procent.
Provresultaten på skolnivå ska också korrelera med skolans genomsnittliga betygsvärde.
– Det kommer inte längre vara möjligt för skolor att dra till sig elever genom att säga att här får du bra betyg trots att du inte behöver jobba så hårt, säger Henrekson.
På frågan hur eleverna ska motiveras att skriva slutproven, och inte skolka av rädsla för att göra dåligt ifrån sig, säger Henrekson att det ska finnas ett incitament – det ska löna sig att göra provet.
I dag vittnar många elever om att de nationella proven skapar stress. Det blir bättre, enligt Henrekson.
– Stressen är mycket värre i dag – du vet inte när och hur du blir bedömd. Här är det tydligt vad som gäller, säger Magnus Henrekson.