Debatten om mäns våld mot kvinnor har blossat upp efter flera fall de senaste veckorna där män misstänks ha mördat en kvinna de haft en relation med.
I helgen misstänks fyra män ha misshandlat eller hotat sina partners bara på Södermalm i Stockholm.
I ett av fallen greps mannen redan för två veckor sedan för grov kvinnofridskränkning, uppger Viktor Adolphson, yttre befäl vid polisen på Södermalm. Mannen släpptes kort därefter.
Varje dag sedan dess har han misshandlat kvinnan, berättar hon själv. Och i helgen greps den misstänkte igen. Nu har han släppts på nytt, uppger kammaråklagare Paulina Pilati.
– Han släpptes efter förhör. Jag var inte jouråklagare då, men man kan väl säga att för anhållande behövs sannolika skäl och en särskild häktningsgrund. I ett sådant här läge, när en person är gripen, får man uppgifter från polisen om hur bevisläget ser ut, och då ska det finnas tillräckliga skäl för att anhålla.
– Om bevisningen är för mager blir inte alltid en gripen person anhållen.
"Tyvärr vardag"
Viktor Adolphson skriver på Twitter att "det är uppenbart att rättsväsendet måste bli bättre på att hantera och bedöma dessa ärenden rätt. I detta fall har vi inte lyckats, det är tydligt".
Till TT säger Adolphson att relationsvåldet är något polisen upplever varje dag.
– För oss är det här tyvärr vardag. Vi har haft en oro och flaggade redan för ett år sedan för att det skulle bli svårare att slå larm under pandemin. Än så länge har inte statistiken visat på en ökning men vi är rädda för mörkertalet.
I snitt dödas 15 kvinnor om året av en närstående i en parrelation, enligt siffror från de fyra senaste åren från Brottsförebyggande rådet. 2020 dödades 13 kvinnor, 2019 var antalet 16 och 2018 dödades 22 kvinnor i en nära relation.
Projekt Gryning
I Stockholm har polisen riktat mer fokus på frågorna under senare år, bland annat i form av särskilda enheter för brott i nära relation och bättre förhörsmetoder. 2019 sjösattes projekt Gryning med en vision om noll döda av våld i hemmet.
– Makten utövas fysiskt men även med psykisk terror och hot om våld. Och har man blivit misshandlad många gånger och ser att ingenting händer från samhället, då anar jag att man blir uppgiven och känner en hjälplöshet och känner att det inte är någon idé att anmäla, säger Adolphson.
Polisen måste också förbättra sitt arbete.
– Det är viktigt att vi blir bättre på att förmå anmälaren att stå fast vid sin anmälan hela vägen, säger Adolphson och påpekar att en del kvinnor inte orkar stå fast vid sitt vittnesmål hela vägen till en rättegång.
Kammaråklagare Paulina Pilati, som främst jobbar med kvinnofridsbrott, håller med om att en av de svårare uppgifterna för rättsväsendet är att få kvinnorna att medverka.
– Det är en typ av brottslighet som är tidlös, som förekommer överallt, oavsett samhället i övrigt. Det är svårjobbade brott men jag vet att polisen lägger tid, resurser och omsorg på att försöka utreda de här ärendena, så att vi kan lagföra personer där det är möjligt.
"Politisk enighet"
Förstärk de skyddade boendena, målsägandestödet och kvinnofridslinjerna, tycker Adolphson. Men han vill också se mer kännbara straff.
– Det kan vara populärt att säga att det ska vara hårdare tag. Men det som gör nytta är när de som systematiskt misshandlar och kränker kvinnor får kännbara straff. Det skickar dessutom en signal till alla andra och samhället om att det blir en påföljd.
Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) har efter Centerledaren Annie Lööfs inlägg på Facebook, bjudit in till partisamtal om relationsvåldet. Mycket fokus har den senaste tiden legat på gängkriminaliteten men det här är brott som pågår hela tiden, varje dag, bakom stängda dörrar, säger Stenevi.
Viktor Adolphson är glad över att frågan lyfts politiskt.
– Det är ett måste, och den måste angripas brett. Vi behöver politisk enighet.