Utredningen lämnades på torsdagen över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han uppger att regeringen kommer att gå vidare med huvuddelen av förslagen, även om förändringar kan komma att ske.

– Utan tvekan, det kommer vi att göra, säger Strömmer.

Den 1 oktober trädde en ny lag i kraft som gav polisen möjlighet att i hemlighet avlyssna och övervaka grovt kriminella i preventivt syfte för att förhindra allvarliga brott.

Just metoden hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, omfattas dock inte – men nu föreslår regeringens utredare Inger Söderholm att även den ska få användas i preventivt syfte.

Buggning tillåts

Buggning är för närvarande inte tillåtet för varken polisen eller Säpo att använda utanför en förundersökning.

– Men det ska endast få användas om det finns misstanke om brott med minimistraff på fyra år och för vissa brott på Säkerhetspolisens område, säger Söderholm.

Hemlig rumsavlyssning innebär inte bara dolda mikrofoner i någons bostad, utan även till exempel avlyssning av personer som står och pratar utomhus, påpekar utredaren.

Hon föreslår även att husrannsakan ska få användas preventivt.

– Vi föreslår att Säkerhetspolisen, polisen och Tullverket ska få använda detta för att få tillträde till en plats för att söka efter föremål eller information, säger Söderholm.

"Effektivt när det används"

Söderholm bedömer inte att åtgärderna kommer att användas särskilt ofta. Till exempel riskerar en husrannsakan att avslöja en stor underrättelseoperation, säger hon.

TT: Hur effektivt blir det?

– När det används finns det ett stort behov av det. Att det inte sker så ofta gör ju inte att åtgärden inte är effektiv när den väl används, säger Inger Söderholm.

Hon föreslår också förändringar i den så kallade inhämtningslagen, som gör att polisen i större utsträckning kan använda hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot grov ekonomisk brottslighet. Sådan övervakning handlar om uppgifter om vem som kommunicerar med vem och varifrån det sker, alltså inte om innehållet i kommunikationen.

Det finns, enligt utredaren, ett stort behov av att i underrättelseverksamhet inhämta sådana typer av uppgifter.

Hårt slag?

TT: Blir det här ett hårt slag mot gängen?

– Det här kan vara oerhört betydelsefullt i vissa fall. Lägger man ihop det här totalt, med att polisen också har fått möjlighet att använda hemliga tvångsmedel i ett förebyggande och förhindrande syfte, är det ett stort skifte, säger Gunnar Strömmer.

Utredaren föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025, men Strömmer vill att det går snabbare och siktar på den 1 juli nästa år.

Utredningen är enig i sina slutsatser med ett undantag. Advokat Sargon de Basso, som företräder Advokatsamfundet, anser inte att det finns tillräckligt stora behov av åtgärderna vilket han framför i ett särskilt yttrande.

Rättad: I en tidigare version av texten fick utredaren fel efternamn.