Polisen har de senaste åren fått höjda anslag. Budgeten ska dessutom växa ytterligare från 34 miljarder i år till drygt 41 miljarder 2025.

– Med resurstillskotten så kommer högre förväntningar. Medborgarna har berättigade förväntningar på att polisen ska leverera goda resultat, säger Strömmer till TT.

I regleringsbrevet för Polismyndigheten 2023 framgår att regeringen vill att polisen tar fram nya kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten.

De målen ska, enligt Strömmer, ge ett tydligare "tryck" på bättre resultat.

– Brottsuppklarningen är inte tillräckligt hög, säger han.

– Många upplever på goda grunder att uppklarningen är för låg, särskilt när det gäller vissa grova våldsbrott.

Inte nöjd

Strömmer tror att det går att hitta mål som inte bara leder till "pinnjakt", det vill säga att polisen satsar på åtgärder som framförallt ser bra ut i statistiken.

– Jag är övertygad om att genom att tydliggöra målbilden så kan det bidra till en tydligare styrning och ökat tryck i verksamheten, säger justitieministern.

Trots polisens ökade resurser så slår antalet dödsskjutningar rekord i år.

TT: Hur kan du ha förtroende för polisledningen?

– Var och en kan se att vi har en exceptionell situation. Senaste notering är att vi har 60 dödsskjutningar i år, säger Strömmer.

– Det är ett resultat av en samhällsutveckling som pågått under lång tid.

TT: Att ni vill sätta upp nya mål, är inte det ett tecken på att förtroendet är naggat i kanten?

– Det är ett uttryck för att resultaten inte är tillräckligt goda och leveransen inte tillräckligt hög, säger Strömmer.

TT: Hur lång tid har rikspolischefen på sig för att vända dödsskjutningarna?

– Det spekulerar jag inte i. Jag utgår ifrån att alla poliser oavsett befattning och nivå i organisationen är besjälade av uppgiften att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten.

Fler kameror

Regeringen vill också försäkra sig om att tillräckligt med poliser är i yttre tjänst, på gator och torg. Därför beställer man nu en tydligare redovisning från Polismyndigheten.

– Vi vill att polisen ska vara ännu mer synlig och närvarande. Exakt var vi ska låsa vår målbild kommer de kommande månadernas processer få utvisa, säger Strömmer.

Han tillägger att det även är viktigt att se till att det finns tillräckligt med poliser rätt tider på dygnet och rätt veckodagar.

Enligt justitiedepartementet har cirka 10 500 av dagens cirka 22 400 poliser yttre tjänst.

Ett nytt konkret mål i regleringsbrevet för Polismyndigheten är att polisen ska fyrdubbla sina fasta bevakningskameror, från 433 i dag till minst 1 600 till slutet av 2024.

– Jag tror att det blir oerhört effektivt, säger Strömmer.

– Kameror spelar en enormt stor roll för möjligheterna att klara upp fler brott.

Fler kontroller

I regleringsbrevet står också att antalet inre utlänningskontroller ska öka med minst 25 procent under 2023, jämfört med de cirka 10 000 som genomförs i år.

– Sverige har ett enormt stort problem med ett skuggsamhälle, där väldigt många människor som inte har rätt att vara i Sverige, befinner sig. Vi vet också att det är en miljö som medför mycket brottslighet, säger Strömmer.

Statistiken för hur många kontroller som genomförs är osäker, men antalet har minskat kraftigt de senaste åren. År 2013 nåddes en toppnotering på 42 000.

TT: En ökning från dagens nivå med 25 procent låter inte så mycket?

– Det är en ganska påtaglig ambitionshöjning. Min övertygelse är att inre utlänningskontroller i allt högre grad kommer att vara en prioriterad uppgift för polisen. Vi börjar här, sedan får vi se om ska skärpa målen ytterligare, säger Strömmer.

När Stockholmspolisen 2013 gjorde en satsning på kontroller fick den mycket kritik för att ägna sig åt rasprofilering när man till exempel kontrollerade folk i tunnelbanan.

Hur polisen ska gå till väga när de inre utlänningskontrollerna nu ska öka igen, vill Strömmer inte lägga sig i.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att polisen uppfattar att man har politikens oreserverade stöd för den här uppgiften och jag är övertygad om att man har medborgarnas stöd, säger han.

För att polisen ska få göra en inre utlänningskontroll krävs att det finns grundad anledning att anta att en person saknar laglig rätt till vistelse i Sverige. Den kan också ske i samband med att polisen kontrollerar en persons identitet av andra skäl, till exempel vid brottsmisstanke.

Strömmer understryker att de kraven inte kommer att ändras.

– Rasprofilering är inte tillåten i Sverige. Jag uppfattar inte heller att polisens ägnar sig åt det, säger justitieministern.