Antalet utländska medborgare som dömts för brott i Sverige har i snitt varit 15 400 per år 2015–2019. Av dem fick i snitt 677 eller 4,4 procent, också ett beslut om utvisning.
En utredning lade nyligen fram flera förslag som beräknas öka antalet utvisningar för brott med 30 procent, cirka 200 personer per år.
Utredningen pekar på att andelen utländska medborgare i Sverige ökat under 2000-talet från 5,4 till 8,7 procent och att mängden utvisningsdomar under 2010-talet inte återspeglar det.
Utredaren anser också att det finns skäl att se över lagstiftningen på grund av en ökad brottslighet i kriminella nätverk och på grund av att man inte kan utesluta att den hedersrelaterade brottsligheten i dag är betydande.
Förslagen välkomnas av justitieminister Morgan Johansson (S).
– Det är stora steg i rätt riktning, säger han.
Lägre straffvärde
Justitieministerns huvudinriktning är att den som begår allvarliga brott och inte är svensk medborgare, ska utvisas.
Nu har förslagen skickats ut på remiss för synpunkter. Johansson siktar på att lägga fram ett lagförslag under nästa vår. Men krav på ytterligare skärpningar väntas från oppositionen i riksdagen.
Enligt dagens regler får en utlänning utvisas från Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. Det krävs dock att utlänningen döms till svårare påföljd än böter och att det finns en återfallsrisk.
Utvisning kan också bli aktuellt även om återfallsrisk saknas, beroende på hur allvarligt brottet är. Normalt innebär det ett straffvärde om minst ett års fängelse.
Utredningen föreslår att den gränsen ska sänkas till sex månader. Här vill Moderaterna gå längre och anser att det ska räcka med en fängelsedom på 14 dagar för att utvisning ska vara möjlig.
Den genomsnittliga strafftiden för de som dömdes till fängelse och utvisades 2015–2019 var 22 månader.
Vill lista brott
Utredningen vill även förtydliga att brott med lägre straffvärden kan leda till utvisning beroende på brottets karaktär. Det handlar framför allt om brott som innebär angrepp på någons liv, hälsa och frihet. Där ingår också hedersbrott och hatbrott.
Utredningen anser däremot inte att man bör ha en regel om att utvisning alltid ska prövas vid hedersbrott.
– Men man kommer åt den problematiken på ett annat sätt, säger Johansson.
– Inriktningen är helt klar, begår du brott med hedersmotiv ska du löpa större risk för utvisning än i dag.
Liberalerna har varit med och drivit fram utredningen.
Partiets gruppledare i riksdagen, Johan Pehrson, vill att lagen tydligt ska räkna upp ett antal brott där det ska räcka med straffvärde på några månader för att utvisning ska kunna vara möjlig. Till exempel sexualbrott och brott som hör till grov brottslighet, som vapenbrott, utpressning och narkotikabrott.
Dagens regler innebär att skäl för utvisning ska vägas mot utlänningens anknytning till Sverige. Det bör gälla även i framtiden, enligt utredningen, som dock föreslår en skärpning.
Domstolarna föreslås lägga mer fokus på om utlänningen etablerat sig i Sverige och mindre på vistelsetiden här. Till exempel genom att ha skaffat jobb och lärt sig svenska.
Familjeförhållande, särskilt om brottslingen har barn i Sverige, ska fortsatt vägas in även enligt utredningsförslaget.
Få folkbokförda
Johan Pehrson vill att lagtexten är tydligare med att man ska ha varit en närvarande förälder för att det ska tala emot utvisning.
– Det måste vara en verklig kontakt som är bra för barnen, säger han.
För vissa grupper, som flyktingar och EU-medborgare, krävs i dag mer för utvisning på grund av brott än för andra. Här föreslår utredningen inga förändringar.
Under 2015–2019 var i snitt runt 90 procent av de som utvisades för brott inte folkbokförda i Sverige.
Justitieministern tror dock att utredningens förslag även kan få effekt på utlänningar som bott länge i Sverige och som ingår i organiserad brottslighet.
– Jovisst kan det ha det. De är ju en del av själva syftet. Även om du varit i Sverige länge så ska du kunna utvisas, säger Morgan Johansson.
Moderaterna vill använda lagen om särskild utlänningskontroll för att utvisa icke svenska medborgare som har en tydlig koppling till gängkriminella miljöer, redan innan de dömts för brott. Förutsättningen är dock att personen kan anses utgöra ett kvalificerat hot mot rikets säkerhet.