I sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen pekade Strömmer på det nya dystra årsrekordet. Under fjolåret dödades 61 personer i gängskjutningar.

– Jag är inte nöjd med en uppklarningsprocent på 20 procent. Det är inte polisen heller, säger Strömmer om dödsskjutningarna.

Regeringen ger nu polisen i uppdrag att förbättra sin "operativa förmåga". Det handlar särskilt om att arbetet på Nationella operativa avdelningen (Noa) och på Nationellt forensiskt center måste bli mer effektivt.

Strömmer kan inte svara på vad det är som brister på Noa i dag.

– Polisen har själv identifierat att det finns utrymme för en mer effektiv nationell verksamhet, säger han.

Polisen ska lämna en första redovisning till regeringen i april.

Fler kameror

Tidigare har justitiedepartementet utökat uppföljningsmötena med polisen, från en gång i månaden till en gång i veckan.

Dessutom ställer regeringen i sitt nya regleringsbrev för polisen krav på tydligare mål och redovisningar. Till exempel ska polisen fyrfaldiga antalet fasta bevakningskameror till minst 1 600 i slutet av 2024.

Enligt rikspolischef Anders Thornberg är polisen hårt ansträngd med anledning av gängvåldet.

– Men vi måste kunna göra bättre framöver. Vi måste bli mer effektiva, vi måste leverera bättre, säger han.

Thornberg uppfattar inte regeringens åtgärder som en press.

– Jag ser det som att nu är hela samhället är med. Nästan allt som kommer upp i Tidöavtalet och sådant som regeringen pratar om nu är förslag som kommer från oss.

Vill bli snabbare

Uppdraget att öka den operativa förmågan på Noa har redan inletts, säger han.

– Vi behöver ändra vårt sätt att jobba. Vi kan inte jobba på traditionellt sätt med ett mord eftersom allt går så mycket snabbare. Vi måste bli bättre på it-forensiken och bli ännu bättre på att hantera stora datamängder.

Trots att polisen blivit fler, fått nya verktyg och att straff höjts har gängvåldet ökat till extrema nivåer. Justitieminister Gunnar Strömmer svarar ändå, utan att tveka, att han har förtroende för Anders Thornberg.

Rikspolischefen framhåller att gängbrotten är "utomordentligt" svåra att utreda.

– Men vi ser skillnad. Det har aldrig varit så många gängkriminella gripna. För grovt vapenbrott griper vi en per dag, de får två års fängelse.

Strömmer understryker vikten av att det finns ett gemensamt tryck från regeringen, från politiken, från polisen själv och andra brottsbekämpande myndigheter för att få bättre resultat.

– Det andra som gör att en tajtare styrning och ökad dialog är viktig är att vi tillför stora resursförstärkningar till hela rättsväsendet, inte minst polisen, säger han.

Därmed finns, enligt justitieministern, berättigade förväntningar från medborgarna på resultat.

Nationell strategi

En annan nyhet i Strömmers tal i Sälen är att regeringen nu startar arbetet med att ta fram en nationell strategi mot den grova organiserade brottsligheten.

– Vi måste få till en helt annan samlad systemkraft för att trycka tillbaka de kriminella gängen, sade justitieministern i talet.

Han tillägger att Sverige redan har nationella strategier mot terrorism och mot våldsbejakande extremism. Justitieministern anser att det behövs ett lika systematiskt grepp om de kriminella gängen.

Att ta fram en nationell strategi är bland annat viktigt för att engagera många olika aktörer i samhället, till exempel kommunerna och socialtjänsten.

– Det är många aktörer som måste koordinera sitt arbete och växla upp sitt arbetet om det här ska lyckas, säger Strömmer.