Enligt Hallengren ser regeringen med oro på hur plånbok, snarare än vårdbehov i högre utsträckning styr vilka som får vård i Sverige när allt fler tecknar en privat sjukvårdsförsäkring.
Inte minst med anledning av coronapandemins hårda belastning på sjukvården.
– Det är en historisk påfrestning på svensk vård och omsorg. När vi nu tar oss an effekterna av pandemin ska vi göra det tillsammans och då kan vi inte ha en ordning där det är möjligt att köpa sig före i sjukvårdskön, säger Lena Hallengren på en pressträff.
"Hedrande och spännande"
– Grundprincipen är att vården ska ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Den med störst behov ska prioriteras, fortsätter hon.
Leder utredningen gör Karin Lewin, chefsjurist på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och dessutom med en bakgrund som statliga utredare.
– Det är väldigt hedrande och spännande att ha fått det här uppdraget. Detta är en viktig och prioriterad fråga för regeringen, säger Lewin på pressträffen.
660 000 personer
Hennes uppgift blir bland annat att föreslå åtgärder som i möjligaste mån säkerställer att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får snabbare tillgång till vård – eller bättre vård – i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Utredaren ska även beskriva risker och effekter som privata sjukvårdsförsäkringar har inneburit. Uppdraget ska senast redovisas till socialdepartementet i slutet av september 2021.
Enligt en rapport från myndigheten för vård- och omsorgsanalys som släpptes tidigare i år hade nästan 660 000 personer i Sverige tecknat en privat sjukvårdsförsäkring 2018.