"Det finns ett stort antal beslut frÄn svenska domstolar dÀr Encrochat-bevisning har tillÄtits, bland dessa flera hovrÀttsbeslut. I inget fall har bevisningen avvisats. HovrÀtterna har ocksÄ i flera fall lagt Encrochat-bevisning till grund för fÀllande domar. RÀttslÀget Àr enligt min uppfattning klart", sÀger riksÄklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.
MĂ„nga Ă„tal
Den krypterade kommunikationstjÀnsten Encrochat har enligt polis anvÀnts av kriminella över hela Europa, dÀribland Sverige. Sedan fransk polis lyckades knÀcka tjÀnsten och ta del av kommunikationen har en rad utredningar inletts och Ätal vÀckts grundat pÄ materialet. Exempelvis mot 15 personer som misstÀnks för ett gÀngrelaterat mord i Göteborg, och mot det sÄ kallade VÄrbynÀtverket som ska ha stÄtt bakom mordplaner, sprÀngningar och kidnappningen av en kÀnd rapartist.
I flera av EncromÄlen har försvarsadvokater uttryckt skarp kritik mot anvÀndningen av materialet, dÄ man menar att det Àr olagligt. Att frÄgan nu nÄtt HD beror pÄ en man som dömts i hovrÀtten för bland annat grovt narkotikabrott, vilket delvis baserat sig pÄ Encro-bevisning, som valt att överklaga. Försvarets argument Àr att materialet Àr otillÄtet dÄ det har inhÀmtats pÄ ett sÀtt som strider mot sÄvÀl nationell som internationell rÀtt.
"Avviker inte"
RiksÄklagaren Ä sin sida lyfter i sin skrivelse att det Àr tillÄtet att lÀgga fram vilken bevisning som helst enligt huvudregeln i svensk rÀtt.
à klagarmyndigheten konstaterar ocksÄ att det varken i detta eller de andra Encro-Àrendena "har framkommit nÄgot som talar för att hanteringen av Encrochat-materialet avviker frÄn den vanliga rutinen för att hÀmta in bevisning frÄn ett annat EU-land, i det hÀr fallet Frankrike".