"Det finns ett stort antal beslut från svenska domstolar där Encrochat-bevisning har tillåtits, bland dessa flera hovrättsbeslut. I inget fall har bevisningen avvisats. Hovrätterna har också i flera fall lagt Encrochat-bevisning till grund för fällande domar. Rättsläget är enligt min uppfattning klart", säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.

Många åtal

Den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat har enligt polis använts av kriminella över hela Europa, däribland Sverige. Sedan fransk polis lyckades knäcka tjänsten och ta del av kommunikationen har en rad utredningar inletts och åtal väckts grundat på materialet. Exempelvis mot 15 personer som misstänks för ett gängrelaterat mord i Göteborg, och mot det så kallade Vårbynätverket som ska ha stått bakom mordplaner, sprängningar och kidnappningen av en känd rapartist.

I flera av Encromålen har försvarsadvokater uttryckt skarp kritik mot användningen av materialet, då man menar att det är olagligt. Att frågan nu nått HD beror på en man som dömts i hovrätten för bland annat grovt narkotikabrott, vilket delvis baserat sig på Encro-bevisning, som valt att överklaga. Försvarets argument är att materialet är otillåtet då det har inhämtats på ett sätt som strider mot såväl nationell som internationell rätt.

"Avviker inte"

Riksåklagaren å sin sida lyfter i sin skrivelse att det är tillåtet att lägga fram vilken bevisning som helst enligt huvudregeln i svensk rätt.

Åklagarmyndigheten konstaterar också att det varken i detta eller de andra Encro-ärendena "har framkommit något som talar för att hanteringen av Encrochat-materialet avviker från den vanliga rutinen för att hämta in bevisning från ett annat EU-land, i det här fallet Frankrike".