Regeringen ska ta fram en nationell strategi för svenskar som har deltagit i internationella insatser, så kallade veteraner, meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på regeringens pressträff på torsdagen.
– Arbetet som nu inleds handlar till exempel om att följa upp hälso- och sjukvård, och psykisk hälsa. Det handlar om rehabiliteringsfrågor och synen på hela människan, säger han.
Tas till vara
70 000 kvinnor och män som har arbetat i insatser för fred och säkerhet i omkring 60 länder i världen genom året räknas in i gruppen veteraner, enligt försvarsministern. Dessutom berörs över en halv miljon anhöriga av strategin.
Veteranernas erfarenheter från arbetet i konfliktområden ska tas till vara i svenska arbetslivet och deras hälsa ska följas upp.
– I grunden är veteranerna en positiv resurs för samhället, de har unika erfarenheter av arbete i svåra miljöer som kan överföras till civilt arbete i Sverige, säger Hultqvist.
Samtidigt har regeringen kritiserats av oppositionen de senaste dagarna för att det finns fall där afghanska tolkar som har jobbat åt svenska styrkor i landet inte har lyckats få uppehållstillstånd i Sverige.
Afghanska tolkar
Talibanernas framfart i Afghanistan har trappats upp sedan USA tagit hem stora delar av sina trupper därifrån, med målet att vara helt ute ur landet den 11 september i år, på dagen 20 år efter terrorattackerna i USA 2001. När våldet eskalerar och talibanerna närmar sig att ta makten i landet är oron nu stor för vad de kommer att göra med afghaner som jobbat åt andra länder.
Försvarsministern säger att frågan om asyl för tolkar ytterst är en fråga för Migrationsverket, regeringen avgör inte sådana ärenden.
– Det är en sak för myndigheterna att hantera utifrån det regelverk som är fastställt av riksdagen, säger Hultqvist.
– Men jag kan förstå att den här frågan kommer upp, säger han, men hänvisar till justitiedepartementet för frågor om just asyl.
Han hävdar att Sverige tidigare har tagit tagit ansvar för ett antal tolkar och deras familjer så att de kunnat komma. Men för åtminstone några tolkar innebar det en lång kamp och överklaganden till Migrationsdomstolen.
I en vägledande dom från 2016 kom domstolen fram till att tre tolkar, som tagit sig till Sverige och sökt asyl, hade särskild anknytning till Sverige eftersom de arbetat åt Försvarsmakten i Afghanistan.