– Den globala pandemikrisen ställer nya krav på biståndet, sade vice statsministern och miljö- och klimatministern Isabella Lövin (MP) på en pressträff med biståndsminister Peter Eriksson (MP)

Eriksson varnar för att en humanitär kris står för dörren i världen till följd av pandemin. Enligt beräkningar finns det en risk för en fördubbling av antalet människor som lider av akut hunger, till 265 miljoner människor.

Tio miljoner barn riskerar att drabbas av akut undernäring.

Ekonomisk kris

Även om många utvecklingsländer ännu inte själva har drabbats av pandemin, i meningen att många där har smittats eller blivit allvarligt sjuka, innebär nedstängningen i västvärlden att även utvecklingsländerna får ekonomisk kris.

De 380 miljonerna fördelas på flera organ:

100 miljoner kronor till FN:s fond för katastrofbistånd (CERF).

100 miljoner kronor till Världslivsmedelsprogrammet (WFP).

100 miljoner kronor till Sidas humanitära anslag.

50 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen (WHO).

30 miljoner kronor till IMF:s skuldavskrivningskatastroffond.

Inga nya pengar

– Vi hoppas att Sverige kan visa att vi kan göra ytterligare insatser, och det krävs från fler länder än Sverige för att vi ska kunna klara av att möta de här humanitära behoven, säger Peter Eriksson.

De 380 miljonerna är omfördelning av pengar inom biståndet, det är inte nya pengar. Sida har totalt 44,3 miljarder på anslaget för biståndsverksamhet i år.

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att se över om mer pengar som i dag inte kan användas i det vanliga biståndet kan användas i pandemikrisen.

Tidigare i år har regeringen skjutit till 40 miljoner till WHO samt 150 miljoner till olika FN-organ.