Regeringen och Sverigedemokraterna vill utreda att i fler fall omhänderta barn via lagen om vård av unga (LVU). Det handlar om barn som växer upp i gängkriminella familjer och hedersproblematik.
I dag kan man inte alltid omhänderta barn på de grunderna, enligt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
– Egen kriminalitet är i dag grund för omhändertagande, men vi ser ett behov av att kunna stärka det om man befinner sig i kriminella miljöer, säger hon.
Åklagare fatta beslut
Tidöpartierna vill också utreda om åklagare i vissa fall ska få möjlighet att besluta om direkt omhändertagande enligt LVU för att stoppa kriminellt beteende hos barn och unga.
Det framgår inte om åklagarbeslutet i så fall ska vara definitivt, eller om det ska överprövas av socialnämnd eller kunna överklagas till domstol. Det är upp till utredaren att titta på.
Tidöpartierna föreslår också obligatoriska drogtester av föräldrar och vårdnadshavare som fått sina barn omhändertagna på grund av missbruk. I dag finns en möjlighet till drogtester men föräldrar kan tacka nej.
– Vi vill utreda om ett nej ska bedömas som ett positivt testsvar, säger Waltersson Grönvall.
Därtill vill partierna ha en förlängd uppföljningstid för barn som får flytta tillbaka hem igen, från dagens max sex månader till som lägst tolv månader.
LVU-kampanjen
Om förslagen kommer att leda till att fler omhändertas kan regeringen inte svara på. Redan i dag råder brist på såväl familjehem som platser på HVB- och Sis-hem. Men målet på sikt sägs i stället vara att färre ska omhändertas.
Samtidigt som regeringen vill göra det enklare att omhänderta barn pågår den stora hotdrivande LVU-kampanjen fortsatt mot Sverige.
– Ingen ska tro att vi vill öka antalet tvångsplaceringar. Men världen ska också veta att när vi tvångsomhändertar gör vi det inte lättsinnigt utan efter mycket noggranna överväganden, säger Kristersson.
– Vårt mål är att hjälpa familjer att förstå hur man gör rätt, inte att bestraffa familjer.
Utredningen ska presentera sina slutsatser sommaren 2025.