Preskriptionstiden ser olika ut beroende på hur grovt brottet är. Den innebär att straff inte får dömas ut om inte åtal väcks inom ett visst antal år.
I dag tog justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) emot en utredning på området. Vissa preskriptionstider, som i fall med våldtäkt mot barn, har redan slopats.
– Det här är en större generell översyn, säger utredaren och justitiekansler Mari Heidenborg.
Utredningen föreslår förlängd preskriptionstid med upp till tio år för flera brott och även att den avskaffas där livstids fängelse finns med i straffskalan. Mord, folkmord eller terroristbrott är redan i dag undantagna. Till den listan kan bland annat grovt människorov, grov mordbrand, grovt sabotage och blåljussabotage och grovt spioneri komma att läggas.
Även medverkan och försök till dessa brott föreslås undantas från preskription.
Teknisk utveckling
Utredningen har kommit fram till att det är möjligt att höja tiden för allvarliga brott eftersom där kan polis och åklagare säkra spår. Den tekniska och forensiska utvecklingen har tagit stora kliv de senaste åren.
– Det största argumentet för att göra den här ändringen är att möjligheten att utreda brott efter lång tid har förbättras. Vi har inriktat oss på de brott där vi med fog kan anta att man med framgång kan utreda och nå en fällande dom, säger Heidenborg.
Den avskaffade preskriptionen ska också gälla retroaktivt, vilket innebär att om och när lagen träder i kraft så omfattas även brott där preskription inte gått ut.
Tiden förlängs från 15 år till 25 år för brott som är allvarliga och integritetskränkande, enligt Heidenborg. Det är brott med åtta års maxstraff, som synnerligen grov misshandel, människohandel och grov våldtäkt.
Brott med sex till åtta års maxstraff föreslås preskriberas först efter 15 år, en ökning med fem år jämfört med i dag. Där ingår brott som grov misshandel, våldtäkt och rån.
För övriga brott med lägre maxstraff behålls nuvarande preskriptionstider.
"Djupt stötande"
Utredningen föreslår också att den så kallade preskriptionen för påföljder ändras, detta efter påtryckningar från riksdagen. Den innebär nu att straff som inte har verkställts en viss tid efter dom – till exempel för att en brottsling hållit sig undan – faller bort. Här föreslås i stället att utdömda fängelsestraff aldrig ska kunna preskriberas.
I dag preskriberas cirka 100 stycken utdömda fängelsestraff per år.
– Det har jag verkligen velat göra något åt. Det är djupt stötande att man i dag kan dömas till fängelsestraff, gå under jorden, åka utomlands, hålla sig borta och sedan komma tillbaka till Sverige och då gå fri, säger Morgan Johansson.
Han välkomnar utredningen i stort.
– Signalen till gärningsmannen är att lagen kan nå dig långt in i framtiden.
Mari Heidenborg säger att man även vägt in en utveckling i samhället, straffsystemets trovärdighet och ett skifte i synen på brottsoffer i sina förslag. För ett par decennier sedan togs större hänsyn till gärningspersonen.
– Jag tror att det är samhällsutvecklingen. Tittar man 30, 40 år tillbaka var brottsoffret en ganska perifer person. Nu lägger man större vikt generellt vid brottsoffer, som har en starkare ställning i brottmålsprocessen.
Utredningen skickas nu på remiss, ett lagförslag kan läggas fram nästa år och börja gälla den 1 januari 2023.