Anslaget till det som kallas industriklivet höjs med 600 miljoner kronor 2023, enligt regeringens budgetproposition.

Industriklivet är en pott som företag kan söka bidrag ur för forsknings- och pilotprojekt för att få ned utsläppen av växthusgaser.

"Industrins utsläpp måste minska, nya klimatsmarta produkter behöver tas fram och tekniker för negativa utsläpp som bio-CCS behöver utvecklas för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp 2045", säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett pressmeddelande.

Anslagen ska öka med 600 miljoner även 2024 och 2025. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

CCS-tekniken ligger dock många år fram i tiden och finns ännu inte i kommersiell skala. I Norge finns två anläggningar som används för att fånga in och lagra koldioxid från gaskraftverk. Tekniken är också ännu mycket dyr, mer än dubbelt så dyr som ny vindkraft, enligt Naturskyddsföreningen.

De projekt som finns har också fått släppa ut den infångade koldioxiden igen, eftersom det inte finns någonstans att lagra den.

Regeringen ger Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring. Två platser som pekats ut, utanför Skånes sydkust och Gotland, har tidigare ansetts olämpliga, bland annat på grund av att de ligger för nära tätbefolkade områden.

Under 2022 omfattar industriklivet cirka 909 miljoner kronor.