2 500 forskare skrev i våras under ett upprop mot dagens system för etikprövning av forskningsprojekt. Forskarna vänder sig framför allt mot att systemet är krångligt och kräver mycket administrativt arbete som tar tid från forskningen.

Sverige är sedan 2004 det enda landet i världen som har lagkrav på etikprövning för samtliga forskningsdiscipliner.

– Sverige har ett unikt regelverk i det att vi inte gör skillnad på medicinsk forskning och annan typ av forskning. Systemet upplevs som onödigt byråkratiskt för forskare inom framför allt samhällsvetenskap och humaniora som vill använda offentlig data, säger utbildningsminister Mats Persson (L).

Riskerar åtal

Ett annat problem är att forskare oroas för att bli åtalade i efterhand för brott mot etikprövningslagen. Det kan till exempel handla om att forskningsintervjuer genererar oväntade svar som betraktas som känsliga personuppgifter, exempelvis om politisk eller religiös tillhörighet, och som inte täcks av den ansökan om etikprövning som forskaren gjort.

Etikprövningslagen skärptes i januari 2020 efter en debatt i kölvattnet av skandalen kring kirurgen Paolo Macchiarini. Sedan lagen skärptes fram till i maj i år har 20 ärenden anmälts till åtal.

– Det är väldigt problematiskt att forskare riskerar att åtalsanmälas för att man bedrivit forskning. Vi tycker att det är viktigt att stå upp för den akademiska friheten och ifrågasätta den här juridifieringen som har skett på det här området, säger Mats Persson.

Ringa brott undantas

Redan i våras meddelade regeringen att man skulle tillsätta en utredning som ser över etikprövningslagen och i de direktiv som nu är klara ingår förslag på flera lagändringar.

Bland annat får utredaren i uppdrag att titta på Överklagandenämnden för etikprövnings skyldighet att åtalsanmäla forskare vid varje brottsmisstanke, något som gjort forskare rädda för att forska om vissa ämnen.

Utredaren får också i uppdrag att analysera och bedöma om viss typ av mindre känslig samhällsvetenskaplig forskning som nyttjar personuppgifter ska undantas från etikprövningslagen.

Tillgång till arkiv

Statsvetare har tagit upp att nuvarande lagstiftning gör det svårt att exempelvis forska på riksdagsmotioner och tv-sända politiska debatter då det innehåller ”känsliga personuppgifter” – det vill säga riksdagspolitikers partitillhörighet.

Ytterligare ett område är att säkerställa att forskare fortsatt ska ha tillgång till de arkiv och databaser som de i dag kan använda för etikprövad forskning.

Utredningen leds av justitierådet och jurdikprofessorn Ulrik von Essen och ska vara klar senast 30 september 2024.