Tidöpartierna vill att utländska medborgares levnadssätt ska få större betydelse för deras rätt att vistas i Sverige.
Därför tillsätts nu en utredning, som även ska analysera hur fler uppehållstillstånd ska kunna återkallas, inte bara på grund av brott utan också på grund av "andra brister i levnadssättet".
Skulder som grund
– En grundförutsättning för en framgångsrik integration är att människor som vill bo i Sverige rättar sig efter grundläggande normer och lever på hederligt och skötsamt sätt, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Handlingar som kan leda till indraget uppehållstillstånd och utvisning är till exempel bidragsfusk, skulder eller kopplingar till gängkriminalitet eller terrorverksamhet.
– Skulder tar sikte på det som finns i direktiven om att det ska finnas ett krav på hederlig försörjning. Om man inte sköter sina betalningsåtaganden skulle det kunna ligga till grund för ett återkallat uppehållstillstånd, säger Malmer Stenergard.
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) betonar att det inte rör sig om enstaka betalningsmissar.
– Det är inte så att man ska vara orolig för att utvisas för att man missar en faktura. Det är inte syftet, utan det handlar om de som på olika sätt missbrukar våra system, säger hon.
Splittring mellan L och SD
I Tidöavtalet användes begreppet vandel, som då väckte debatt. Bland annat fanns prostitution med som ett exempel på bristande vandel. När direktiven nu har förhandlats mellan Tidöpartierna, så nämns inte prostitution.
– Det var väldigt viktigt för Liberalerna att det skulle bli tydligt att det här ska inte träffa människor som befinner sig i utsatthet, säger Paulina Brandberg.
Men att prostitution inte nämns explicit, innebär inte att det inte kan komma att omfattas, enligt Ludvig Aspling (SD).
– En grundsats för om man ska leva i Sverige med uppehållstillstånd är att man ska ha en ärlig försörjning, och prostitution är inte ett ärligt sätt att försörja sig, säger Aspling.
Även när det gäller missbrukare så har L och SD lite olika uppfattning.
Paulina Brandberg betonar att de som är substansberoende inte ska omfattas.
– Det här är en reform som absolut inte på något sätt syftar till att gå på människor som befinner sig i utsatthet eller som av olika anledningar inte har ett personligt ansvar, säger Brandberg.
"Ute och stökar"
Ludvig Aspling säger att det viktiga är att komma åt "missbruk som gör att personer beter sig på ett olämpligt sätt".
– I min värld handlar det om personer som till exempel blir omhändertagna gång på gång, vid ett stort antal tillfällen, av polisen, för att de är ute och stökar och dricker mycket alkohol, till exempel, säger Ludvig Aspling.
Även yttranden som kan hota demokratin eller vara systemhotande på något sätt nämns. Migrationsministern tar upp LVU-kampanjen som ett exempel.
– Den är systemhotande för Sverige och påverkar socialtjänstens möjlighet att ingripa för att hjälpa utsatta barn, säger hon.
Hon säger vidare att hederliga personer inte behöver vara oroliga.
– Men om man ägnat sig åt verksamhet som syftar till att undergräva våra demokratiska principer har man all anledning att känna oro, säger hon.
I utredningen ingår också att se över hur olika myndigheter kan få ökad tillgång till "relevanta uppgifter om utlänningar". Detta för att möjliggöra fler beslut om nekade och återkallade uppehållstillstånd, samt fler beslut om avvisning.
Utredningen ska redovisas den 15 januari 2025.