– För oss är det mycket viktigt att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda oavsett om man möter personal i hemtjänsten eller på ett särskilt boende, säger hon vid en pressträff.

Att utreda språkkrav i äldreomsorgen var en punkt i Tidöavtalet som skrevs under av M, SD, KD och L efter valet i fjol.

Regeringen och SD säger att flera av de brister som uppmärksammats inom äldreomsorgen, bland annat efter pandemin, delvis beror på språkbrister.

– För att ta ett exempel kan jag nämna att man på grund av brister i språket faktiskt har borstat tänder på äldre med handlotion i stället för tandkräm, säger Linda Lindberg, SD:s socialpolitiska talesperson, vid pressträffen.

Vill förbättra arbetsmiljön

Förslaget är dessutom ett sätt att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen, säger Anna Tenje. Att personalen förstår varandra är inte bara viktigt för patientsäkerhet och vid medicinska bedömningar, enligt henne, utan höjer även yrkets status.

TT: Det är redan personalbrist i äldreomsorgen, hur ska vårdgivarna hitta personal nu?

– Jag tror att vi kan göra två saker samtidigt. Vi måste givetvis se till att språkkravet kommer på plats, men sedan behöver vi säkra upp att rätt utbildning och rätt kompetensutveckling finns samtidigt, säger Anna Tenje.

Både Tenje och Lindberg tror att högre krav kommer att höja statusen på yrket.

– Det här är ett sätt att få till en attraktiv arbetsplats och arbetsmiljö. Det tror jag lockar till sig nya medarbetare till vården som i dag vänder sig till andra yrken för att det finns påtagliga brister, säger Linda Lindberg.

Personalbrist ska utredas

Utredningen ska ta fram förslag på hur språkkravet skulle kunna genomföras, hur språknivån kan uppnås snabbare och ge förslag på eventuella lagändringar.

Det är inte klart vilken språknivå som ska vara lämplig för undersköterskor och vårdbiträden, eller om kraven bör skilja sig åt mellan yrkesgrupperna.

Kommuners möjlighet att hitta personal ska också utredas.

Uppdraget ska redovisas den 1 september 2024.