Nyheten presenteras i Katarinagaraget på Södermalm i Stockholm, ett bergrum som är byggt i mitten av 1950-talet med plats för upp till 11 000 människor i händelse av krig.

Det är ett av Sveriges drygt 65 000 skyddsrum som regeringen nu avsätter 100 miljoner kronor i höstbudgeten för att rusta upp.

Tillgången på skyddsrum i Sverige är god, men det behöver göras en genomgång av dem för att kunna upptäcka samt åtgärda fel och brister, säger Carl-Oskar Bohlin.

– Det kan handla om brister i alltifrån ventilationssystem till VVS till strukturen som sådan.

"Oerhört betydelsefull"

Bakgrunden är Rysslands krig i Ukraina och det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa som det har givit upphov till.

– Just tillgången till skyddade utrymmen, fortifikatoriskt skyddade utrymmen, har visat sig vara oerhört betydelsefull för att kunna upprätthålla motståndskraften i det ukrainska samhället, säger Carl-Oskar Bohlin.

Pengarna ges till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som i sin tur ska fördela medlen till fastighetsägare vars skyddsrum är av särskild prioritet, till exempel Katarinagaraget som rymmer många människor.

– De här medlen svarar kanske inte för det totala behovet av renovering, men det är en start – och det viktigaste är att komma i gång med det här arbetet för det får inte stå stilla längre, säger Carl-Oskar Bohlin.

Pengar till snabbspår

Utöver satsningen på att rusta upp skyddsrummen avsätter regeringen även 120 miljoner kronor till MSB för att stärka den kommunala räddningstjänsten i händelse av höjd beredskap eller krig.

Även här finns det lärdomar att dra från kriget i Ukraina, säger Carl-Oskar Bohlin.

– Under 2022 släckte den ukrainska räddningstjänsten 15 000 bränder, varav en betydande andel hade uppstått till följd av beskjutning. Det visar vilken press som sätts på räddningstjänst i händelse av krig.

Den förra regeringen tillsatte en utredning för att se över hur skyddet av civilbefolkningen ska se ut vid väpnade angrepp. Utredningens förslag håller just nu på att beredas i Regeringskansliet, men det arbetet har Sveriges civilförsvar givet det rådande säkerhetspolitiska läget inte tid att vänta på, enligt Carl-Oskar Bohlin.

– Utan vi behöver vidta åtgärder här och nu som får effekt här och nu. Därför tillför vi de här medlen i ett snabbspår redan under 2024, säger han.