Exakt hur försvaret ska stötta måste parterna själva komma överens om. Men det kan bland annat handla om analyskapacitet, it-forensisk kapacitet, tekniska undersökningar av sprängmedel och transporter med helikoptrar, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
TT: Har Försvarsmakten mycket personal att avvara?
– Det är en bedömning som måste göras konkret mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten, säger Strömmer.
– När det handlar om analyskapacitet finns det resurser som polisen skulle ha stor glädje av i det här kritiska läget för den inre säkerheten, men det är upp till myndigheterna att utforma stödet.
Operativ effekt
TT: Polisen har själva 35 000 anställda, har de undersökt om kapaciteten finns i den egna organisationen?
– I det läge vi nu befinner oss handlar det om att mobilisera de resurser som finns i Sverige för att kunna bidra till att få ett stopp på den grova kriminalitetens utbredning, säger Strömmer.
Uppdraget ska redovisas i ett första steg till regeringen i april, och slutredovisas nästa höst. Men Strömmer framhåller att redovisningen inte är poängen med uppdraget, utan att ett intensifierat samarbete ska inledas omedelbart.
TT: När kan det här få operativ effekt?
– Som jag förstår det har polisen och försvaret redan inlett överläggningarna. Jag har gott hopp om att resurssättningen ska spela en operativ betydelse för polisen i närtid.
Risker för säkerheten
Försvarsmakten står själv inför stora utmaningar kopplat till kriget i Ukraina och det ökade säkerhetshotet från främmande makt. Men Gunnar Strömmer anser att det går att kombinera.
– Det går att leverera ett innehåll som både låter sig förenas med Försvarsmaktens uppdrag och som innebär ett rejält tillskott resursmässigt till polisen i det kritiska läge vi nu befinner oss i när det gäller brottsligheten.