– De är närmast pålitligt opålitliga. De är för långa och för oförutsägbara, säger han på en pressträff.

En utredare ska titta på hur det svenska regelverket ska förändras i förhållande till EU-rätten. Frågan är enligt regeringen och SD om Sverige ställer högre krav än vad EU-reglerna kräver.

– Vi ser ett stort behov av att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för klimatomställningen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Knärot och salamandrar

Det kan handla om utbyggnad av elnät, kärnkraftverk, koldioxidlagring och vätgasproduktion. Många företag upplever negativa konsekvenser av snåriga regelverk, enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Det drabbar särskilt mindre företag. 60 procent av de tillfrågade företagen uppger att de avstått från investeringar på grund av gällande regelverk.

Busch frågar sig om förekomster av knärot, salamandrar och grodor ska få stå i vägen för nya gruvor och vindkraftsparker.

– Vi sätter ett frågetecken kring det.

SD: Brister i miljöbalken

I huvudsak gäller i dag att verksamheter som påverkar miljön mest ska söka tillstånd hos mark- och miljödomstol. Verksamheter som påverkar miljön något mindre ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation vid en länsstyrelse.

– Vi ska försöka rätta till de brister som man inte såg när miljöbalken kom på plats för 25 år sedan, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

Utredningen ska vara klar den 15 december 2024. Målet är ny lagstiftning före mandatperiodens slut.