Regeringen låter återigen Naturvårdsverket utreda hur många vargar det ska finnas i Sverige, rapporterar SVT Nyheter.
Utredningarna kring vargstammens storlek ska vara klara tidigast nästa år.
– Det är tre uppdrag med lite olika tider. Det är allt från 2023 till oktober 2024 på de här uppdragen, berättar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) på väg in till ett jordbruksministermöte i Bryssel i dag.
Inte sia om
Hur många vargar som ska få finnas i Sverige vill hon inte sia om.
– Vi ska ha en gynnsam bevarandestatus, enligt art- och habitatdirektivet. Men vargstammen har ökat väldigt mycket i Sverige så därför ger vi nu i uppdrag till bland andra Naturvårdsverket för att se om vi kan nå riksdagens mål på ett spann mellan 170 och 270 vargar, säger ministern.
TT: Kan man det?
– Det är vad de ska få titta på. Just nu säger forskningen och vetenskapen att det är 300 vargar med en inflyttad varg vart femte år. Men vad händer om man tar in två vargar från kanske Ryssland eller Finland? Eller vad händer om man flyttar den vargen som kommer? Så de får i uppdrag att se om det går att nå riksdagens mål, säger Sätherberg till TT och SR Ekot i Bryssel.
Regeringen öppnar alltså för en lägre miniminivå på vargstammen, om dess livskraft kan säkras med invandrade djur.
Majoritet röstade
Ministerns besked kommer veckan efter det att riksdagen röstade igenom ett tillkännagivande till regeringen, med uppmaningen att hålla vargstammen på en nivå av 170-270 djur, vilket är den riktpunkt riksdagen beslutade 2013. Men nivån bör ligga i det nedre spannet, alltså närmare 170, enligt tillkännagivandet.
Naturvårdsverket fastställde dock 2015 en miniminivå på 300 vargar i landet för att stammen ska anses vara livskraftig och inte inavlad. En förutsättning är att en ny varg kommer invandrande österifrån minst vart femte år. Enligt Olof Liberg, vargforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har förutsättningarna inte ändrats sedan dess. Han ser, ur vetenskaplig synvinkel, inget skäl att minska på miniminivån om 300 djur.
– Det är framför allt genetiken som bestämmer nivån. Hade vi inte haft problem med inavel kunde nivån kanske vara lägre. Fortsätter vi att ha ett flöde av vargar utifrån är det inte lika allvarligt, men det har vi inte ännu. Vi behöver ett starkare flöde av nya vargar österifrån, säger Olof Liberg.
Tamdjur, hund och älg
Samtidigt bör stammen inte växa sig för stor. Det finns goda skäl att hålla den nere, enligt Olof Liberg.
– Vargstammen skapar stora problem, då den tar tamdjur och hundar. Dessutom påverkas viltstammen, framför allt älgstammen. Vissa jaktområden har nästan blivit av med sin älgjakt. Det är också så att människor är rädda för varg. Det är skäl för att hålla nere stammen, så att vargarna lär sig att vara skygga, säger Olof Liberg.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) välkomnar regeringens beslut.
”Det är bra att landsbygdsministern visar handlingskraft. Vargstammen består i dag av många fler djur än vad Naturvårdsverket beslutat som lägsta nivå. Antalet vargangrepp har ökat kraftigt sedan 2018 och drabbar jordbrukare över hela landet. Den nuvarande situationen är helt enkelt inte hållbar", kommenterar LRF:s ordförande Palle Borgström.