Påföljden sluten ungdomsvård används i dag när omyndiga har begått allvarlig brottslighet, som mord, våldtäkt och grovt rån. I stället för fängelse döms personer under 18 år oftast till sluten ungdomsvård.
Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för särskilda ungdomshem i Sverige där unga som begått grova brott kan få avtjäna sina straff.
Tiden i sluten ungdomsvård kan variera mellan 14 dagar och fyra år. Straffen avtjänas på speciella avdelningar enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
Ser över lagen
Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att se över lagen och vilka frihetsberövande åtgärder som sätts in för unga brottslingar. Justitieminister Morgan Johansson (S) anser att vårdtiden behöver höjas från fyra år. Beskedet kommer på Socialdemokraternas kongress i Göteborg.
– Bakgrunden är att kriminaliteten ser annorlunda ut nu än vad den gjorde för 20 år sedan när lagstiftningen infördes. Nu har vi mer av allvarlig kriminalitet, vi talar om 16-åringar som begår väldigt grova våldsbrott på beställning, ibland mord.
De senaste åren har en rad uppmärksammade fritagningar från statliga ungdomshem skett. Regeringen skjuter till pengar till Sis för att öka skalskyddet men anser även att regelverket behöver ses över.
Samtidigt ska eftervården utredas. Morgan Johansson påpekar att de som döms till sluten ungdomsvård släpps ut till socialtjänst direkt efter avtjänat straff. De får inte en uppföljning på samma sätt som andra brottslingar som friges villkorligt efter två tredjedelar av straffet.
M vill se annat ansvar
Utredaren, justitierådet Agneta Bäcklund, ska också se över vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för omyndiga som frihetsberövas, det vill säga om ansvaret fortsatt ska ligga på Sis eller på Kriminalvården.
Bakgrunden är ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen från riksdagen. Bland annat Moderaterna har krävt att Kriminalvården ska ta över ansvaret.
– Då ger vi utredaren i uppdrag att se över frågan förutsättningslöst. Den är inte enkel ska jag säga, för vi vill inte hamna i en situation där man blandar äldre, vuxna kriminella med unga lagöverträdare i den här åldersgruppen, säger Morgan Johansson.
– Då är risken ganska stor att man i stället skolar in barn och ungdomar i kriminalitet. Men med det här tillkännagivandet måste vi se över vilken myndighet som ska hantera detta.
– Vi kan inte sätta 15-16-åringar på Kumla.
Barnens rättigheter måste fortsatt vara prioriterade i enlighet med FN:s barnkonvention, framhåller Märta Stenevi (MP), bostads- och jämställdhetsminister.
– I grund och botten är målsättningen att barn inte ska begå brott och inte återgå till brott. Då behöver vi se över så att slutenvården får den effekt som den är tänkt att ha, nämligen att barn återgår in i samhället och inte in i brottslighet.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023.