Regeringen ger på torsdagen två uppdrag för att minska vargstammen i Sverige.

Naturvårdsverket ska bland annat ta fram uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt på varg. Antalet vargar är nu tre gånger så många som när de senaste riktlinjerna presenterades 2006 och därför bör de uppdateras, skriver landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i en debattartikel i SvD.

Avliva direkt

Myndigheten ska utreda om skyddsjakt kan beviljas redan efter ett eller enstaka angrepp på tamdjur eller hundar.

– I dag har det utvecklats en praxis att det krävs fyra angrepp på djur exempelvis innan man kan bevilja skyddsjakt och det ser vi nu konsekvenserna av. Den senaste tiden har det rivits ned väldigt många får i Sverige, säger Peter Kullgren till TT.

TT: Kan man säga att en varg är ett problem efter ett angrepp?

– Det beror på vilket perspektiv man har. Vi har problemindivider och inte sällan sådana som vid upprepade tillfällen går på tamdjur som naturligtvis ställer till en stor oro, en stor oreda för de lantbruksföretagen som ska förse oss med mat.

Regeringen vill även att det ska vara möjligt att kunna spåra upp och avliva skadegörande vargar direkt efter ett angrepp. Naturvårdsverket ska vidare undersöka om fler hjälpmedel bör tillåtas för att snabbt kunna avliva vargar.

Det andra uppdraget avser en skärpning av det tidigare uppdraget till Naturvårdsverket, som handlar om att analysera vargens referensvärde för en gynnsam bevarandestatus inom intervallet 170–270.

– Vi konkretiserar det uppdraget för hur vi ska kunna nå upp till våra EU-rättsliga åtaganden och samtidigt vara på en nivå där vi ligger i nedre delen av det här intervallet, säger Kullgren.

Uppdragen ska redovisas 31 mars respektive 30 juni 2024.

Gynnsam bevarandestatus

Regeringens ambition om att kraftigt minska vargstammen, från dagens 450 vargar till omkring 170, ligger i linje med ett tillkännagivande som röstades igenom i riksdagen våren 2022.

Naturvårdsverket har tidigare uttalat att det krävs minst 300 vargar i landet, samt att minst en ny varg som vandrar in från Finland eller Ryssland vart femte år reproducerar sig med en skandinavisk individ, för att vargen ska anses ha en gynnsam bevarandestatus.

EU-kommissionen har tidigare kritiserat Sverige för att inte leva upp till kraven från EU:s art- och habitatdirektiv. Det är inget som oroar Peter Kullgren.

– Vi ber ju vår expertmyndighet att ta fram ett underlag och en plan framåt hur vi ska nå upp till våra EU-rättsliga åtaganden samtidigt som vi har en lägre nivå på vargstammen, säger han och fyller i att Sveriges hållning är att arts- och habitatdirektivet behöver ändras i och med att vargpopulationen har vuxit i hela Europa.

Tidigare har Liberalerna haft en annan hållning i vargfrågan än övriga borgerliga partier och menat att forskningen ska utvisa vilken nivå vargstammen bör ligga på. Men det finns ingen splittring inom regeringen i den här frågan nu, menar Kullgren.

– Det här är regeringens position, så det här finns det ingen oenighet i regeringen om utan alla beslut regeringen fattar är i konsensus.