Regeringen vill stoppa säkerhetshotande avtal

Känsliga verksamheter av betydelse för Sveriges försvar riskerar att infiltreras av främmande makt genom internationella samarbeten. Nu vill regeringen göra det möjligt att med tvång snabbt bryta ingångna avtal med hänvisning till rikets säkerhet.

Justitieminister Gunnar Strömmer konstaterar att det saknas verktyg för att stoppa ingångna samarbeten som i ett senare skede bedöms utgöra säkerhetshot. Arkivbild.

Justitieminister Gunnar Strömmer konstaterar att det saknas verktyg för att stoppa ingångna samarbeten som i ett senare skede bedöms utgöra säkerhetshot. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Politik2023-10-27 18:03

Ett förvärrat säkerhetspolitiskt läge med krig i Europa och stater som Ryssland och Kina som agerar mer offensivt mot Sverige har gjort att den svenska säkerhetsapparaten dragit öronen åt sig.

Samarbeten och utbyten med utländska aktörer inom exempelvis industrin och universitetsvärlden som tidigare setts som okomplicerade ses nu som möjliga säkerhetshot. Regeringen vill därför göra det möjligt att med kort varsel riva upp avtal och samarbeten när det anses nödvändigt av säkerhetsskäl.

– Man skulle till exempel kunna tänka sig ett samarbete som handlar om att utveckla en viss produkt eller teknik som har betydelse för Sveriges försvar som gör att länder som har motsatta intressen än Sverige får inflytande, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Säkerhetskänslig verksamhet omfattas av säkerhetsskyddslagen, vilken möjliggör åtgärder. Det gör dock inte samarbeten och avtal som inte ansågs säkerhetskänsliga när de ingicks. Utredaren ska därför föreslå ett framtida system som ger staten större mandat att ingripa.

Täppa till lucka

Den 1 december träder en ny lag i kraft som innebär att staten i förväg kan granska och stoppa utländska direktinvesteringar och företagsuppköp som bedöms utgöra säkerhetsrisker.

Frågan har aktualiserats under senare år i takt med att Kinas ekonomiska styrka och utländska investeringar har ökat. Den enskilt största ägaren av svensk vindkraft är exempelvis ett statliga kinesiskt bolag och kinesiska Geely äger sedan över tio år tillbaka Volvo Cars.

– Om vi nu inför en ny ordning för att kunna förhandskontrollera direktinvesteringar så finns också ett behov av att täppa till den lucka som innebär att vi i dag inte i efterhand kan granska avtalssamarbeten och ingripa om det bedöms vara viktigt för Sveriges säkerhet, säger Gunnar Strömmer.

Situationer i närtid

Regeringen hänvisar i sitt direktiv till situationer uppståndna "på senare tid" som kommit att innebära risker för Sveriges säkerhet.

– Exakt vilka konkreta fall som åsyftas vill jag inte gå närmare in på, men jag tror att var och en kan förstå att situationer mycket väl kan inträffa.

TT: Om regelverket att med tvång sätta stopp fanns i dag, finns det samarbeten och avtal här och nu som skulle avbrytas?

– Det är klart att de direktiven har en bakgrund i verkliga förhållanden, men exakt vilka situationer det skulle handla om vill jag inte gå in närmare på. I grund och botten handlar det om att skapa beredskap och verktyg för att hantera situationer som uppkommer.

Fakta: Ska utreda ny lagstiftning

I utredningen som nu tillsätts ingår fyra delar:

1. Att föreslå en ordning för hur en statlig myndighet ska kunna ingripa i avtalsförhållanden och andra pågående förfaranden som av säkerhetsskäl behöver avslutas eller på annat sätt förändras.

2. Att analysera förutsättningarna för ett system där enskilda verksamhetsutövare ska kunna få ersättning för kostnader som uppstått på grund av ett statligt ingripande i en avtalsrelation eller annat pågående förfarande.

3. Att föreslå ett system med tvångsåtgärder i säkerhetsskyddslagen som ska kunna tillämpas vid fara i dröjsmål i samband med aktiviteter som kan skada Sveriges säkerhet.

4. Att kartlägga och föreslå vilka register som Säkerhetspolisen bör kunna inhämta uppgifter från vid registerkontroll.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024.

Källa: Regeringskansliet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!