– I slutändan är det domstolen som ska bestämma, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Tystnadskultur och rädsla för att vittna är ett problem för polisen, särskilt i utsatta områden. Nu lägger Morgan Johansson fram lagförslag som ska få fler att våga vittna.

– Vi måste kunna nysta upp de här slutna gängmiljöerna, säger han på en digital presskonferens.

Regeringen går i en lagrådsremiss bland annat vidare med utredningsförslaget om kronvittnen som kom i våras.

"Lönar sig att samarbeta"

Det innebär att en brottsmisstänkt, "kronvittnet", kan få strafflindring genom att hjälpa polisen att utreda andras brott, till exempel medlemmar i samma kriminella gäng. Men då måste kronvittnet lämna uppgifter som har väsentlig betydelse för en utredning om ett grovt brott.

– Vår bedömning är att fler kommer att vilja medverka till att klara upp brott. Plötsligt finns det något som gör att det lönar sig att samarbeta, säger Johansson.

Tanken är dock inte att personer som exempelvis begått mord ska kunna få strafflindring.

– Det här verktyget måste hanteras med omdöme. Det här kommer framför allt att handla om de lite lindrigare brotten, till exempel narkotikabrott som man erkänner själv och sedan berättar om andra grövre brott, säger Johansson.

En brottsmisstänkt ska inte kunna förhandla med åklagaren om åtalsfrihet, något man ibland ser i amerikanska filmer. Åklagaren ska lämna ett påföljdsförslag till rätten, men det är domstolen som till sist avgör om det blir straffminskning.

Risk för lögner

TT: Utan en garanti på straffreduktion – finns det inte en risk att få väljer att vara ett kronvittne?

– Det klart att man kan aldrig som gärningsman veta att åklagarens påföljdsförslag verkligen blir det som domstolen beslutar. Men det tycker jag nog ändå är en ganska viktig rättslig princip, att i slutändan är det domstolen som ska bestämma, säger Morgan Johansson.

En invändning mot kronvittnen är framför allt att de kan komma att ljuga för att få straffreduktion.

– Det där måste man vara medveten om. Det kommer att finnas ett incitament att inte vara helt sanningsenlig, säger Johansson.

Regeringen föreslår även att övergrepp i rättssak – vilket oftast handlar om hot mot vittnen – ska betraktas som grovt om gärningen innefattat hot som förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller genom anspelning på våldskapital.

Våldskapital kan även vara en anspelning på att man tillhör ett kriminellt gäng.

– Kommer du hem till någon med en Hells Angels-väst eller något liknande och hotar folk, då är det uppenbart att det är en anspelning på ett våldskapital och då ska det straffas som ett grovt brott, säger Morgan Johansson till TT.

Anonyma vittnen

Polisen uppger ofta att kriminella är löst sammansatta i nätverk snarare än tydliga gäng. Justitieministern tror dock att det är relativt enkelt att påvisa att en individ faktiskt ingår i ett kriminellt gäng.

– Det är ganska välkänt i utsatta områden vem det är som är med i de här kriminella nätverken och vilka nätverk som finns. Det är inga hemligheter. Om du använder det (gängtillhörighet) för att hota ett vittne, då ska det ses som ett grovt brott och då är det två till åtta års fängelse, säger Morgan Johansson.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell tycker att regeringen tar i för lite.

– Jag är kritisk till att regeringen missar att lägga fram det mest effektiva sättet att bryta gängens tystnadskultur, nämligen anonyma vittnen, säger han.

Utredningen som ligger till grund till regeringens förslag ansåg att anonyma vittnen skulle innebära stora inskränkningar i principen att den misstänkte ska ha rätt till full insyn i det som är grund för åtal. Johan Forssell lyfter att möjligheten till anonyma vittnen redan finns i våra grannländer.

– Man måste vara medveten om var vi befinner oss i dag. Alternativet till att inte ha anonyma vittnen är att inte ha några vittnen alls många gånger, säger Forssell.