– Rent praktiskt kommer det betyda väldigt mycket både för polisen och Migrationsverket, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT i samband med en pressträff tillsammans med migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S).
De senaste åren har återvändandet av personer som inte har rätt att vistas i Sverige minskat. Under coronapandemin har det både varit svårt att genomföra tvångsutvisningar och att få personer att återvända frivilligt.
– Jämfört med övriga länder i Europa ligger Sverige klart över snittet i återvändande. Men vi behöver göra mer och vi behöver göra det tillsammans med Polismyndigheten, Kriminalvården och Migrationsverket, säger Ygeman.
Tvångstest för sjukdom
Regeringens mål om att fler ska återvända innebär en ökning från 6 000 till 9 000 personer om året.
Polismyndigheten och Migrationsverket ska gemensamt återrapportera hur det går i slutet av 2023. Myndigheterna ska även återkomma med detaljerade delmål för olika kategorier där fler enligt regeringen behöver återvända.
För att utvisa fler vill regeringen i en kommande återvändandeutredning undersöka möjligheten att vid samhällsfarliga sjukdomar tvångstesta en person.
– Under pandemin har det varit svårt att utvisa personer till länder som har haft krav på att man ska vara testad. I och med att den svenska lagstiftningen inte tillåter test mot någons vilja har det varit möjligt att vägra test, säger Anders Ygeman.
Polisens tvångsmedel
Andelen utvisningar som genomförs med tvång har ökat och närmar sig hälften. Förra året återvände 3 200 personer frivilligt, medan 2 700 lämnade under tvång.
Därför ska även polisens och Säkerhetspolisens befogenheter och tvångsmedel för att identifiera personer utredas.
– Konkret handlar det om att eftersöka, omhänderta och genomsöka digitala medier. Alla vet att det i våra mobiltelefoner finns mycket uppgifter som kan vara till nytta för att identifiera en person och se vilket land man kommer ifrån, säger Morgan Johansson.
Tanken är exempelvis att åtgärden ska kunna användas när en person med oklar identitet söker asyl och samtidigt inte vill samarbeta.
TT: Hur ser du på integritetsaspekten av att söka igenom mobiler och göra medicinska tvångstest?
– När man söker asyl ska man göra sin identitet klarlagd. Bevisbördan ligger hos den som söker. Har man inte pass eller id-kort, då måste man kunna visa på annat sätt vem man är. Det är en rimlig åtgärd, säger Johansson.
TT: Vilka personer hoppas ni kunna nå med detta?
– Det är personer man inte kan klarlägga identiteten på, personer som kanske inte vill medverka eller har något att dölja. Då får polisen ytterligare medel.
Bör vara "restriktiv"
Ygeman påpekar att det är en form av tvång som man bör vara "restriktiv med".
– Utredarna måste titta på de grundlagsaspekter som finns.
Återvändandeutredningen ska vara klar i oktober 2023. Eventuell lagstiftning kan då vara på plats 2024.