Förslaget om en ny humanitär skyddsgrund för vuxna med särskilt ömmande omständigheter fanns med i en promemoria som regeringen skickade ut på remiss sent i fredags eftermiddag. Den innehöll kompletteringar till migrationskommitténs betänkande, som skickades ut för att få in synpunkter för två månader sedan.

Ser risk

– Läser man förslaget till lagkommentar så är det tydligt att man tar sikte på dem som har en etablering i Sverige genom till exempel studier och jag ser en mycket stor risk att det i praktiken innebär en allmän amnesti för ensamkommande, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard om det som gäller vuxna.

Hon beskriver omfattningen för skyddsgrunden som "otroligt mycket mer omfattande än den som S ställde sig bakom i migrationskommittén i somras".

Kompletteringarna i promemorian var villkor som Miljöpartiet ställde för att låta regeringspartnern Socialdemokraterna skicka ut migrationskommitténs betänkande på remiss. Medan S ställde sig bakom betänkandet i sin helhet sade MP bara ja till några få av de många förslagen. Det är hundra procent S-politik, sade MP:s talesperson i frågan, Annika Hirvonen, då.

Nu är hon mer nöjd, efter kompletteringarna.

– Det här är ju frågor som MP har drivit, säger hon.

Är nödvändiga

Hon beskriver förslagen som nödvändiga för att täppa till luckor och rätta till orimligheter i migrationskommitténs betänkande. De aviserades redan i oktober men skickades inte ut förrän i fredags.

Det som ser ut att bli mest omstritt är det om en ny humanitär skyddsgrund för vuxna, som om de har särskilda ömmande omständigheter (mindre starkt än synnerliga) föreslås kunna få permanent uppehållstillstånd. Det ska gälla personer som har haft tillfälligt tillstånd och som har fått anknytning till Sverige, genom till exempel studier, och varit här lång tid. Skyddsbehov är inget krav. Det kan också gälla personer som har skaffat sig anknytning medan de väntat på ett tillfälligt uppehållstillstånd.

På frågan om förslaget riktar in sig på ensamkommande säger Annika Hirvonen att åtminstone en del av dem kan omfattas om förslaget blir verklighet. Men det hänger också på hur domstolarna skulle tolka det. Det är tänkt att börja gälla i juli, när den tillfälliga asyllagstiftningen ska bytas ut utifrån migrationskommitténs förslag samt kompletteringarna.

För närvarande omfattas omkring 7 500 ensamkommande av gymnasielagen. Bara ett femtiotal av dem hade, tidigare i höst, lyckats klara kraven för ett permanent uppehållstillstånd.

Del av Sverige

– Många av dem har inte bara anknytning, de har blivit en del av familjer, de har lärt sig svenska, en del har gått klart, andra utbildar sig. De är en del av vårt samhälle, säger Annika Hirvonen.

Bara några dagar innan förslagen till kompletteringar presenterades i förra veckan stod det klart att regeringen inte har stöd för förslag om lättnader i jobbkraven för ensamkommande som vill stanna. Centern meddelade då att de inte stödjer förslagen, vilket innebar att regeringen fick en majoritet emot sig och en klar maning om att inte gå vidare med en ändring av en förordning.

Men Miljöpartiet hoppas ändå på att det ska finnas stöd för kompletteringarna om skyddsgrund.

Har hopp

Annika Hirvonen hänvisar till ett replikskifte hon hade med C:s migrationspolitiske talesperson Jonny Cato i debatten om gymnasielagen. Cato sade att det var slut med att lappa och laga i gymnasielagen.

– Men han pratade också om att han och Centerpartiet vill se en bred och humanitär skyddsgrund. Det kan man ju verkligen tolka som att man vill se något som det här, jag hoppas det, säger Annika Hirvonen.

TT har sökt Centerpartiet för att få en kommentar, men partiet vill inte nu kommentera om de stödjer det som finns i regeringens promemoria.