Skolinspektionen kan i dag säga nej till att låta en friskola starta om etableringen får påtagligt negativa följder på lång sikt för elever i kommunens andra skolor.

Riksrevisionen ser dock en risk för att den möjligheten tillämpas alldeles för snävt på grund av att reglerna är otydliga.

Regeringen håller med om den kritiken.

– Vi ska se över den här lagstiftningen så att det blir tydligt och klart när Skolinspektionen kan stoppa en friskoleetablering, säger Edholm.

Flera otydligheter

Det handlar till exempel om hur Skolinspektionen ska bedöma en ansökan om en friskoleetablering, som kan leda till att en annan skola tvingas stänga och elever får väldigt långt till den nya skolan.

En annan otydlighet i dagens lagstiftning är hur man ska se på en friskoleetablering som gör att den kommunala skolan blir stående med dyra hyreskontrakt för stora lokaler som inte längre behövs.

Ytterligare en otydlighet, som Riksrevisionen pekat på, är hur kommunens yttrande till Skolinspektionen i ett ärende om nyetablering ska utformas.

TT: Hur stort är problemet med överetablering?

– Problemet finns framförallt när det kommer flera friskoleetableringar samtidigt i en kommun, säger Edholm.

– Om det är en friskola som etablera sig och det finns en stor öppenhet kring det så att kommunen kan ställa om, då är inte problemet så stort.

"Ordning och reda"

Överetablering behöver inte bara vara ett problem för kommunala skolor, enligt Edholm. Den kan bli ett problem för redan etablerade friskolor, eller problem med att skolor som vill etablera sig samtidigt slår ut varandra.

– Det måste helt enkelt bli lite mer ordning och reda på detta, säger skolministern.

Enligt rapporten från Riksrevisionen så har Skolinspektionen i enbart fem fall under 2017–2020 sagt nej till en ny friskola, där åtminstone ett av skälen varit att det blir negativa konsekvenser för andra elever i kommunen.

TT: Säger Skolinspektionen nej får sällan?

– Det är väldigt svårt att säga. Det handlar ju inte om det ska bli färre eller fler friskoleetableringar, utan om att få ett system där elever i befintliga skolor inte drabbas av ytterligare etableringar, säger Edholm.

"Största omläggningen"

Hur översynen av reglerna för friskoleetablering ska gå till är ännu inte bestämt. Sannolikt kan den ingå i en ny eller sittande utredning om friskolor.

Även andra regler som berör friskolor ska utredas, till exempel vinstbegränsning och utformning av skolpeng.

– Vi genomför den största omläggningen av friskolepolitiken på 30 år, säger Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

"Omläggningen" handlar, enligt Pehrson, inte om att minska valfriheten, utan om att säkerställa kvalitet, effektivitet och likvärdighet i hela skolsystemet.

– Det finns inga avdrag, bidrag eller stöd som någonsin kan reparera en tappad skolgång, säger han.