Socialdemokraterna hör till de partier som nu vill sätta upp det mycket hårdföra Revolutionsgardet på EU:s terrorlista och att Sverige ska driva den frågan i EU. I regeringsställning drev S inte den linjen.

– Vi menar på att det här är ett verkningsfullt medel för att öka pressen, säger partiets utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson, även vice ordförande i utrikesutskottet.

S svänger

När utskottet överlade med utrikesminister Tobias Billström (M) om Iran i torsdags gick Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet ihop och anmälde en avvikande ståndpunkt. Den säger att regeringen ska verka i EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation.

Gardet är regimens egen militära styrka, en mycket hårdför religiöst och ideologiskt motiverad kraft som ska säkra makten. Gardet har senast slagit hårt ned på de protester som uppstått i Iran sedan i höstas som en reaktion på att en 22-årig kvinna dött efter att hon gripits av moralpolis. Kvinnan togs in av moralpolisen för att hon inte ansågs ha burit sjal på rätt sätt. Hon vårdades på sjukhus men var fortfarande under moralpolisens kontroll, när hon avled.

Tobias Billström säger att han inte utesluter någonting, men anser att det viktigaste är att som ordförande för EU:s utrikesministrar på ministermötet i Bryssel den 20 mars få igenom ett sjätte sanktionspaket mot specifika individer i Iran, fler än hittills. Att terrorstämpla eller införa sanktioner mot fler individer är en fråga om mål och medel, enligt utrikesministern.

Vill samma

– I grund och botten vill regeringen och oppositionen precis samma sak. De som är ansvariga för övergreppen mot kvinnor och tjejer, som frivilligt och fredligt ute på gatan har gett uttryck för sin önskan om ett demokratiskt Iran, de personerna ska hållas ansvariga och straffas.

Det finns inget EU-land som i nuläget driver att Revolutionsgardet ska terrorlistas. Morgan Johansson tror att det kan börja ändras. Han lyfter fram att EU-parlamentet har krävt det, ett beslut som däremot inte är bindande för unionen.

– Det verkar inte som om sanktionslistor på individer hjälper, säger Johansson, och hävdar att det verkar ta mer skruv när terrorlistning diskuteras.

– Man märker direkt på Irans regim att det är något man reagerar starkt på. Det tyder på att det här är något som faktiskt skulle kunna ha verkan, säger han.

Behövs tydlig koppling

Regeringen har tidigare lyft fram att det finns problem med en terrorlistning. Det behövs inte minst en tydlig koppling till terrordåd eller terrorverksamhet – och den är inte så enkel att göra.

Bedömare har också pekat på att EU befarar att det skulle bli svårare att hålla kontakterna med Iran vid liv, inte minst i förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram, om Revolutionsgardet listades som terrororganisation.