Det är de åtta riksdagspartiernas gruppledare som har enats om en ny modell för kvittningen, vilket Ekot i Sveriges Radio var först att rapportera om.

Kvittning innebär att partierna inför omröstningarna stämmer av med varandra om det finns ledamöter som inte kan delta. Det kan handla om resor i uppdraget, begravningar, sjukdom eller oförutsedda händelser som gör att ledamöter inte kan vara med och rösta.

Inte bli konstiga

För att regeringen, eller en majoritet av andra partier, inte ska förlora på grund av att någon är på begravning, till exempel, plockas en ledamot i det andra laget bort.

– Man måste ha ett system som gör att resultaten i omröstningarna inte förrycks, blir konstiga helt enkelt, på grund av frånvaro, säger Moderaternas gruppledare Tobias Billström.

Det nya systemet gäller från i dag och fram till årsskiftet. Det kan sedan förlängas till valdagen nästa år.

Fungerat sämre

Skälet till att det nya, tillfälliga systemet kommer på plats är att det gamla har visat sig fungera allt sämre. Det har att göra med att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och har vuxit i antal ledamöter sedan dess men samtidigt har stått utanför systemet.

Det beror också på, enligt Billström, avtal som det nu avslutade januariavtalet som gjorde att Centerpartiet och Liberalerna i en del frågor röstade med regeringen, i andra med oppositionen.

– Det har blivit svårare och svårare att se vad som är regeringssida och vad som är opposition, säger han.

Från och med nu ansvarar de åtta partierna för att tillsammans ha högst 311 av 349 ledamöter på plats vid voteringar. Uttryckt på ett annat vis ska partierna var för sig se till att en dryg tiondel av deras ledamöter är utkvittade i voteringarna.

Vid extra viktiga voteringar som misstroendeomröstningar, statsministeromröstningar och budgetomröstningar, gäller inte kvittning. Då är det varje partis ansvar att ha alla sina ledamöter på plats.