Sedan koranbränningen utanför Stockholms moské den 28 juni har Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) noterat över en miljon publiceringar på nätet med desinformation om Sverige.

Budskapet är att Sverige är islamfientligt och att det är den svenska staten som sanktionerar koranbränningarna, som har resulterat i att tonläget mot Sverige i stora delar av den muslimska världen har skruvats upp och försatt landet i en diplomatisk kris.

Majoriteten av publiceringarna står aktörer i arabisktalande länder för, enligt MPF.

Ryska statsmedier

Myndigheten har dock observerat att samma budskap återupprepas i ryska statskontrollerade medier på andra språk än ryska, framför allt på arabiska.

– När man gör detta på arabiska vill man rimligtvis rikta sig till befolkningen i de arabisktalande länderna och ge en positiv bild av Rysslands inställning till islam och muslimer, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på MPF.

Statsmediernas spridning av desinformation går, enligt Mikael Östlund, hand i hand med kritiska uttalanden om koranbränningarna som har gjorts från Kreml.

Han lyfter fram ett uttalande från Rysslands president Vladimir Putin under ett besök i en moské i den ryska delrepubliken Dagestan den 28 juni:

– Vi vet att de gör annorlunda i andra länder, de respekterar inte människors religiösa känslor och de säger dessutom att det inte är ett brott, sade Vladimir Putin då, enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

– Det tyder på att man även riktar sig till den egna befolkningen där man också vill måla upp den här bilden av Sverige, säger Mikael Östlund.

Auktoritära styren

Även Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI), har noterat uttalandena från den ryska ledningen.

– Det brukar vara en indikation för statsmedierna att börja jobba, säger han.

Syftet med kampanjerna, tror han, är att Ryssland vill visa sig solidariskt med sina allierade i den muslimska världen.

– Ryssland har länge solidariserat sig med auktoritära politiska styren som liknar det ryska, inte minst i Mellanöstern, säger Martin Kragh och lyfter fram Iran som ett tydligt exempel.

– Om Kreml ser det här som en möjlighet att påverka Sveriges närmande till Nato så är det också ett plus, fortsätter han.

Kragh har än så länge inte sett några tecken på att budskapen som vevas i statsmedierna ingår i en större, koordinerad rysk påverkanskampanj mot Sverige.

Sverige drabbat tidigare

Sådana har dock Sverige, liksom många andra länder, drabbats av tidigare, framhåller han.

Ett exempel är när Ryssland bland annat spred falska dokument i syfte att förhindra Sverige att ratificera ett värdlandsavtal med Nato 2016.

– En del av den aktiviteten har senare bekräftats att den ryska militära underrättelsetjänsten GRU låg bakom - samma enhet som försökte påverka det amerikanska presidentvalet 2016, säger Kragh.

Samma enhet låg, enligt Kragh, också bakom hackerattacken mot Riksidrottsförbundet 2018, vars syfte var att misskreditera Antidoping Sveriges arbete i spåren av dopingskandalen i Ryssland som uppdagades fyra år tidigare.