S-avhopp bara dagar före misstroendeomröstning

Riksdagsledamoten Dag Larsson (S) hoppar av sitt uppdrag, bara dagar innan hans egen regering riskerar att falla. Han kommer därmed inte kunna ge regeringen sitt stöd i nästa veckas misstroendeomröstning. Men enligt expertisen spelar det ingen roll.

Justitieminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.

Justitieminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2022-06-04 11:11

Justitieminister Morgan Johanssons öde ska avgöras på tisdag då riksdagen samlas för omröstning.

Sent under fredagen kom uppgiften att S-ledamoten Dag Larsson lämnar sina politiska uppdrag med omedelbar verkan. Anledningen är att han figurerar i en brottsutredning. Det innebär att S tappar en röst. Han kommer inte hinna ersättas eftersom det krävs ett riksdagsbeslut för det.

Bara ja-röster räknas

Men Larssons avhopp förändrar inte hur omröstningen går, förklarar riksdagsdirektör Ingvar Mattson. Det är nämligen bara ja-rösterna som räknas, och det krävs att 175 eller fler ledamöter stödjer yrkandet för att misstroendet ska röstas igenom.

– Man får anta att Dag Larsson inte skulle ha stött yrkandet, då spelar det egentligen ingen roll för slutresultatet av voteringen, säger Ingvar Matsson.

TT: Det hade haft annan inverkan på omröstningen om det i stället varit oppositionen som tappat en röst?

– Ja, men sedan vill ju regeringen naturligtvis att alla ska vara närvarande i en så viktig votering och visa förtroende genom att rösta. Men för slutresultatet – effekten av voteringen – så är det bara ja-rösterna som räknas.

Ingen kvittning

I en vanlig votering i riksdagen tillämpas det så kallade kvittningssystemet, då en frånvarande ledamot kompenseras med att en ledamot från oppositionen avstår att rösta. Vid extra viktiga voteringar som misstroendeomröstningar och budgetomröstningar, gäller inte kvittning. Då är det varje partis ansvar att ha alla sina ledamöter på plats.

Inga brottsmisstankar har så vitt känt riktats mot Dag Larsson, men han lämnar på eget initiativ samtliga politiska uppdrag med motiveringen att det "skadar förtroendet" för honom som politisk företrädare.

Fakta: Misstroendeförklaring

En misstroendeförklaring är en möjlighet för riksdagen att tvinga ett statsråd att avgå genom att i en omröstning visa att statsrådet saknar riksdagens förtroende.

För att en omröstning om misstroendeförklaring ska bli av måste minst en tiondel av riksdagens ledamöter stå bakom. För att riksdagen ska förklara sitt misstroende måste förslaget vinna stöd av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Misstroendeförklaringar har under 2000-talet blivit vanligare. Av de hittills tolv omröstningarna har sju ägt rum sedan 2015. Bara en gång har misstroendet vunnit i riksdagen, det var 2021 och gällde statsminister Stefan Löfven.

Källa: NE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!