De höga bensin- och dieselpriserna var en het fråga i valrörelsen. Nu lanserar S ett nytt förslag i sin budgetmotion. Tankrabatten ska gå till alla bilägare i landet som inte tjänar mer än 50 000 kronor i månaden. Mest "tankrabatt", 2 000 kronor under 2023, får omkring 900 000 personer som bor i glesbygd.
Även stadsbor får del av rabatten, men en lägre summa. Den är som lägst 400 kronor. Pengarna betalas ut direkt till bilägaren.
– Inte en enda krona kommer att leda till att bensinbolagen "skär emellan". 100 procent ska gå till de som behöver det, säger socialdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Mikael Damberg.
"Tankrabatten" skulle kosta staten nära fem miljarder kronor under 2023.
Höjt barnbidrag
Socialdemokraterna säger samtidigt nej till regeringens förslag om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Det förslaget kostar statskassan 6,7 miljarder och beräknas ge 14 öre billigare bensin per liter och 40 öre billigare diesel.
– Vi är övertygade om att det går att hitta ett mer träffsäkert system, säger Damberg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) anser dock att S förslag inte kommer åt grundproblemet med de höga drivmedelspriserna.
– Problemet är reduktionsplikten och skatten. Därför tror jag att det i grunden är ett sämre förslag. Man tar med ena handen och ger med den andra, säger Svantesson.
M, KD, L och SD vill sätta ned reduktionsplikten, inblandningen av biodrivmedel i tanken, till EU:s miniminivå från 2024.
Ett annat nytt S-förslag i budgetmotionen är ett höjt barnbidrag med 200 kronor per barn under januari, februari och mars nästa år.
En annan stor skillnad jämfört med regeringens budgetproposition är att S vill öka de generella statsbidragen till kommunerna med tolv miljarder kronor, vilket är dubbelt så mycket.
En stor del av Socialdemokraternas satsningar finansieras genom att partiet vill pausa den automatiska höjningen av inkomstgränsen för när man ska betala statlig skatt. Det bedöms ge statskassan när 13 miljarder kronor nästa år.
Ingen beredskapsskatt
Några förslag på inkomstskattehöjningar jämfört med i år finns inte i budgetmotionen från S. I valrörelsen drev partiet ett förslag om en "beredskapsskatt" för de med allra högst inkomster. Något sådant förslag finns inte med i budgeten.
När det gäller att bekämpa brott så föreslår S samma satsningar på polis och övriga rättsväsendet som regeringen. Damberg pekar dock på att man matchar satsningen på polisen med en lika stor satsning på åtgärder för att stoppa att unga hamnar i brottslighet. Därför föreslår S en satsning för fler socialsekreterare på 500 miljoner kronor.
Även S gör besparingar i biståndet nästa år, men de är inte lika stora som regeringens. Partiet vill lägga tillbaka 2,5 miljarder kronor av de nedskärningar regeringen vill göra. Därmed skulle S-politiken leda till ett bistånd på drygt 0,9 procent av BNI.
Damberg uppger att S vill tillbaka till en procent av BNI, men tillägger att det måste ske stegvis.
S säger ja till att slopa klimatbonusen för elbilar, men är kritiskt till hur regeringen har hanterat frågan.
Regeringens budget har stöd av M, KD, L och SD. Riksdagen väntas därför säga ja till den när budgeten klubbas i december.