– Vi har bra prioriteringar men de måste fyllas med mer innehåll, säger partisekreteraren Tobias Baudin i samband med att partiets valanalys läggs fram.
– Vi måste jobba mycket mer med politikutveckling, och vad det är för stora reformer vi ska gå till val på nästa gång.
Partisekreteraren är extra bekymrad över S allt svagare dragningskraft på unga, manliga väljare. Han tror en del av lösningen ligger i att satsa mer på trygghet även för dem – vägar till jobb, bostad, inkomst och ett Svenssonliv.
Socialdemokraterna lyckades ändå, enligt analysen, vända en negativ opinionstrend trots att de regerade under pandemi, gängskjutningar och hög inflation. Jämfört med valet 2018 ökade S omkring två procentenheter, från 28,3 till 30,3 procent.
Andersson magnet
Mycket av framgången går att tillskriva svenska folkets förtroende för partiledaren Magdalena Andersson, säger Leif Jakobsson, tidigare riksdagsledamot och en av elva ledamöter i valanalysgruppen.
– Våra partiarbetare och valarbetare runt om i landet pratar om samma sak, säger han under en pressträff.
– Det är hennes ledarskap och förtroende som har spelat stor roll, säger Ida Karkiainen (S), också hon en del av analysgruppen.
Men det räckte inte och interna kritiker har lyft att alltför mycket kom att handla om "lita på mig" vad gäller partiledaren, snarare än konkret politik. Trots en ökning på två procentenheter var det ett av partiets sämsta resultat någonsin. Och det som sved allra mest var att regeringsmakten gick förlorad. Det låste sig lite för S i framförallt slutspurten, enligt analysen.
– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, säger Ida Karkiainen.
"Orealistiska vallöften"
Inför väljares ångest över elräkningen och vid macken i valets slutspurt hade S inte nog att sätta emot när andra partier pratade kronor och ören.
– Det var akuta plånboksfrågor som behövde akuta svar, säger hon.
Det är mycket viktigt, framhåller Karkiainen, att partiet blir bättre på att synas och höras på internet.
Könsskillnaden i röstandet är ännu större nu än i det föregående valet, vilket går i linje med utvecklingen i stora delar av västvärlden, säger Jakobsson.
– Kvinnor röstar i mycket större utsträckning på progressiva partier och män går åt det mer konservativa hållet.
En tydlig utveckling är att S tar väljare i grupper med lite högre inkomst och utbildning jämfört med tidigare.
Behöver omarbeta politiken
Generellt gör partiet ytterligare ett dåligt val bland unga, vilket man nu "verkligen måste ta tag i", säger Leif Jakobsson.
Trots de mollstämda tongångarna i analysen är förhoppningarna stora. Valanalysgruppen skriver att S bör ha som mål att nå minst 40 procent väljarstöd.
– Det handlar om politiken, tydligare kommunikation och när det gäller organisation att ta fram bra företrädare, säger Ida Karkiainen.
Partiets egen tankesmedja Tiden skrev i sin analys en månad efter valet att det saknades riktiga idéer och en klar politisk linje. Partiet fick kritik i valrörelsen för att sakna annan drivkraft än att behålla makten – inget verkade heligt, utöver att hålla SD utanför den.